Affärslogik och dotterns nya keps

18 juni, 2013

Min dotter har en ny, cool keps. Det är förstås...

Min dotter har en ny, cool keps. Det är förstås så att hon har andra kepsar, men den här ville hon absolut ha. Så mycket att hon faktiskt betalade med sina egna pengar. Vad var det för keps som väckte så starka känslor? En Angry Birds-keps, förstås.

Och det är här affärslogiken kommer in. Många har fortfarande en bild av att saker som kepsar, pennfack och tuggummi är en liten sidointäkt i förhållande till “den riktiga intäkten”. Logiken är att man först
gör filmen och sedan funderar man lite på några prylar.

Idag är det inte riktigt så, om det ens varit så. Det som tidigare sågs som en liten sidointäkt är en viktig del av hela affärsmodellen.

Det intressanta med exemplet Angry Birds och alla prylarna är att de tidigt hade en uttalad strategi att styra intäkterna så att de inte bara skulle komma från själva spelen utan även från olika typer av prylar. Numera är det också dessa prylar som står för en stor del av intäkterna.

Från mitt perspektiv så ligger detta i linje med att rättigheternas förvaltning är viktig. För det fall att personerna bakom Angry Birds “bara” skulle tjäna pengar på att sälja spelen så kunde immaterialrättsfrågorna begränsas till att handla om att “skydd kan vara bra mot imitation”.

Med den affärsmodell de nu valt betyder immaterialrättigheterna mer än så. När exempelvis Fazer gör Angry Birds-godis måste de betala för licensen, förstås. Det är alltså rättigheterna som ger intäkterna.