Vi fortsätter vår deklarationsskola för företagare med information och tips...

Vi fortsätter vår deklarationsskola för företagare med information och tips om hur du sköter avskrivningar. Artikeln tar bland annat upp maskiner, inventarier och byggnader. Hur ska du göra avskrivningarna och vad säger lagen? Viktig läsning för ditt företag, och inte minst något att ha i åtanke för dig som planerar att starta eget.

Inventarier
Om du anskaffar maskiner och andra inventarier finns olika avdragsmöjligheter.

Du kan få avdrag på en gång för inventarier som normalt har en beräknad ekonomisk livslängd på högst tre år. Även inventarier av mindre värde (exklusive moms) får du dra av direkt. För större företag går denna beloppsgräns normalt vid 20 000 kr. För mindre företag är motsvarande gräns 10 000 kr. Driver du enskild näringsverksamhet och upprättar ett förenklat årsbokslut är denna gräns istället 5 000 kr.

Kan du inte göra avdrag direkt får du göra avdrag genom avskrivning antingen i form av räkenskapsenlig avskrivning eller restvärdeavskrivning.

Vid räkenskapsenlig avskrivning följer avskrivningen inom vissa gränser den avskrivning som har gjorts i räkenskaperna. Bokföringen ska vara ordnad och avslutas med årsbokslut.

Räkenskapsenlig avskrivning kan ske enligt två alternativ; huvudregeln eller kompletteringsregeln.

Enligt huvudregeln får avdrag göras med högst 30 % på summan av inventariernas bokförda värde vid beskattningsårets ingång ökat med anskaffningsvärdet av inventarier som anskaffats under beskattningsåret och som vid utgången av detta fortfarande tillhör näringsverksamheten. Summan minskas med vad som erhållits vid eventuella försäljningar eller genom försäkringsersättningar för sådana inventarier som anskaffats tidigare än det aktuella beskattningsåret.

Kompletteringsregeln medger full avskrivning på 5 år, det vill säga motsvarande en årlig avskrivning på 20 %. Inventariernas lägsta utgående värde erhålls därefter genom att skriva av varje års anskaffningsvärden med 20 % per år.

Restvärdeavskrivning påminner om räkenskapsenlig avskrivning och kan ses som en förenklad version av denna. Främsta skillnaden är att vid restvärdeavskrivning behöver det skattemässiga restvärdet och bokfört värde inte stämma överens. Du använder denna metod om du inte avslutar räkenskaperna i ett årsbokslut. Andra skillnader är att restvärdeavskrivning får göras med högst 25 % av avskrivningsunderlaget och att om denna metod används finns ingen kompletteringsregel.

Byggnader
Det skattemässiga värdeminskningsavdraget för byggnad som används i näringsverksamheten styrs av den typkod som byggnaden åsatts av Skatteverket. I uppställningen nedan anges typkod inom parantes.

Byggnadstyp och procentsats    

Småhus (typkod 113, 120 och 213-223) 2 %

Hyreshus
Hotell och restauranger, parkeringshus och varuhus (typkod 322 och 324) 3 %
Kiosk (typkod 323) 5 %
Övriga (typkod 313, 320, 321, 325, 326 och 381) 2 %

Ekonomibyggnad
Kylhus, silos och växthus (typkod 120 och 121) 5 %
Övriga (typkod 120-121) 4 %

Industribyggnader
Ej inrättade för speciell användning (typkod 412, 414, 420–433 och 481) 4 %
Övriga, som endast kan användas begränsat för annat ändamål än det de utnyttjas för t ex bensinstationer, kyl- och fryshus, mejerier, slakthus, sågverk och tegelbruk (typkod 412, 420-433 och 481) 5 %

Kraftverksbyggnad
Värmekraftsbyggnader (typkod 719 och 730-733) 4 %
Vattenkraftsbyggnader (typkod 713 och 720) 2 %

Specialbyggnad (typkod 820-829 och 890)

Deklarationstipsen presenteras i samarbete med Hogia, som erbjuder prisvärda bokförings- och faktureringsprogram för dig somär företagare.

Rapportera

• Anledning *
  Copyright relaterat Spam Kränkande eller opassande innehåll
• Namn: *
  
• Email: *
  

• Beskrivning: *
  

Skicka