Slagen i magen som gjorde mig rik

28 maj, 2013

En krönika om att se affären i vardagen Jag har...

En krönika om att se affären i vardagen

Jag har denna gång blivit ombedd av er läsare att skriva om ämnet “Att se affären i vardagen” och det passar mig bra. Jag är nämligen bra på affärer. Jag ska berätta varför och jag kan redan nu avslöja: DET ÄR INTE SOM NI TROR!
header-charlie-scandia

 

Låt oss börja från början: Vi gör ALLA affärer varje dag. Vi säljer, vi köper och vi byter men vi kanske inte ser det som just affärer. Vi säljer vår tid och vårt engagemang till en arbetsgivare och får betalt i lön. Vi köper tillgång till Facebook och betalar med att utsättas för annonser. Vi byter en sovmorgon mot en diskning. Livet är fullt av affärer och månadens tema handlar till viss del om att se de affärer vi gör i vardagen men kanske ännu mer i att se nya affärer.

I en perfekt värld vore detta med affärer enkelt. I en perfekt värld skulle denna krönika sluta här med följande råd: “Se affären”, “Räkna på affären” och “Välj de affärer som berikar ditt liv”. I en perfekt värld… Nu är det ju inte så enkelt. Jag kan på rak arm komma på tre saker som på olika nivå hindrar många av oss från att göra affärer.

1. Identiteten stödjer inte affärer
Vi saknar en identitet där man gör affärer. Vi ser oss inte som affärsmän och vi gör skillnad på vardagsaffärer (lön, barnhämtning, matinköp) och andra affärer som “de där affärsmännen” sysslar med. Jag får ofta frågan om det ena eller det andra beteendet är typiskt svensk och jag brukar undvika den konversationen. Just här tror jag dock att vi är något “svenskt” på spåren.

I Sverige ÄR vi förskollärare, ingenjörer eller butiksbiträden medan man i många andra delar av världen ÄR någon som kan GÖRA en mängd olika saker: köra taxi, jobba som guide, baka i mammas bageri och driva en mekanisk verkstad med sin svåger. SAMTIDIGT! Företagsamhet i Sverige är ofta förknippad med att säga nej till en anställning och bli en sådan där outsider: en entreprenör, en pengagalen, en affärsman…

2. Vi letar inte efter affärer
Vi människor har en fantastisk hjärna som med en laserstråles precision hittar svaret på de frågor vi ställer till den. Trots detta är den ofta extremt dåligt använd. Överväg att du skulle ha betydligt fler möjligheter till ett rikare liv om du bara ställde in din hjärna på att hitta just “möjligheter till ett rikare liv”.

Överväg att vi engagerar för stor del av vår hjärna till frågor som: “Vad är det för fel på chefen?”, “Vart ska jag åka på semester?” och “Hur ska jag få min tid att räcka till både jobb och familj?” och för liten del till frågor som: “Hur kan jag bli chefen?”, “Hur kan jag leva ett liv där jag inte ens vill ta semester?” och “Hur kan jag skapa ett liv där de pengar jag får in över huvud taget inte är beroende av min tid?”

3. I affärer får det absolut inte bli fel
Detta är tämligen unikt för vår relation till affärer. Vi kan ge oss in i relationer utan att vara 100 % säkra på att de leder till äktenskap. Vi kan ge oss på dieter utan någon som helst garanti på att de ger resultat. Vi kan söka jobb som vi inte har en aning om ifall vi får. Med affärer är det annorlunda! Att göra affärer med risk att misslyckas är det stor rödflagg på.

Tar du ett billån till att göra affären “Köpa en ny Volvo” så är det inget konstigt med det. Lånar du i stället pengar till affären “Att köpa aktier i Volvo” så är det plötsligt väldigt konstigt. I första fallet är du GARANTERAD att förlora pengar. I andra fallet kan du antingen vinna eller förlora.

Att förlora är dock inte OK när vi gör affärer. Överväg att om vi hade samma oförlåtande inställning till att lära oss gå som vi har till att göra affärer skulle de flesta av oss krypa än idag. Då hade vi redan som vacklande ettåringar fått lära oss att den som inte är född till att gå felfritt gör nog bäst i att fortsätta krypa.

I slutändan kanske det är enkelt. Överväg att den obehagliga sanningen är att vi gör som alla andra. Vi skapar samma identitet som alla andra skapar. Vi letar efter samma saker som alla andra letar efter. Vi undviker samma misslyckanden som alla andra undviker. Vi köper bil för att alla andra köper bil men vi köper inte aktier för det gör inte alla andra. Vi genomgår 50 obehagliga jobbintervjuer och kan leva med 50 nej på raken för det får alla andra också men vi söker inte kapital till en investering för vi vill inte bli utsatta för obehagliga frågor eller att få nej från första banken.

Den som har störst försprång i att se nya affärer i sitt liv är de som gör annorlunda. Antingen för att de någon gång har gett upp att göra som alla andra eller för att de någon gång har bestämt sig för att de vill ha något som andra inte kommer att få.

I ljuset av detta är mitt eget försprång tydligt och dubbelt. Det består inte i en talang för affärer, en matematisk fallenhet eller i en examen från handelshögskolan. Det består i att jag redan som barn fick lära mig av mobbarna att jag var utanför, inte fick vara med och definitiv inte skulle få någon acceptans av att göra som alla andra gjorde. Jag gav upp den breda vägen 1983 och kan idag till och med se tillbaka på den tiden med tacksamhet.

Den andra fördelen är att jag blev drabbad av en sjukdom som jag och många med mig trodde skulle bli min död. När man stirrar den framtiden i vitögat vet man plötsligt vad som egentligen gör livet rikt och att undvika misslyckanden eller inte bli kallad för idiot halkar plötsligt väldigt långt ned på listan.

Charlie Söderberg
Rikedomscoach, Balansekonomi