En av de egenskaper som vi verkar uppskatta allra mest...

En av de egenskaper som vi verkar uppskatta allra mest är att vara lättsam och positiv. På dejtingsajter återkommer kvaliteter som “humor” i topp på de egenskaper vi värdesätter hos en partner. Det verkar vara viktigt i livet att man har det där lättsamma barnasinnet kvar, fast var sak har sin tid och sin plats… eller?

Att ha en positiv och lättsam attityd är uppskattat så länge frågan i sig inte är riktigt, riktigt viktig. Man FÅR INTE hålla på och flamsa och tramsa när det kommer till de verkligt viktiga sakerna. Det anses helt enkelt oseriöst att må bra och vara positiv om förutsättningarna i ett område är för dåliga eller utkomsten av en insats är för avgörande. Vi måste bete oss “vuxet” när plikten kallar.

Som ni säkert kan läsa mellan raderna så har jag en åsikt om rimligheten i detta. Hur rimligt är det egentligen att man tar ett glas vin och tänder lite ljus om man skall spela Trivial Pursuit men om du gör på samma sätt när du deklarerar så är du helt enkelt oseriös och barnslig?

Jag kan bara konstatera att hjärnan verkar fungera betydligt bättre när man ler än när man rynkar pannan och jag har personligen inte träffat någon som berikat sin ekonomi utan att först ta sig an utmaningen med ett visst mått av lekfullhet. Däremot har jag träffat människor som “försökt att skärpa sig” i många år utan några större bestående resultat.

Det är med en positiv och lättsam attityd som krampen släpper och nya sätt att göra saker börjar dyka upp, men så agerar vi inte. Vi agerar istället betydligt mer orimligt. För hur rimligt är det att vi vågar testa nya spännande sätt att göra saker på i allt utom de seriösa, avgörande områdena där vi verkligen skulle behöva ett nytt och spännande sätt att göra saker på?

Jag var själv en centralfigur i ett projekt härom året där de ekonomiska resultaten uteblev och för varje dag blev förutsättningarna tuffare och tuffare. Man kan lugnt säga att det blev blodigt allvar och att varje dag var en kamp för överlevnad. Det jag då noterade om mina egna insatser blev nyckeln till en av mitt livs viktigaste insikter.

Jag noterade nämligen att min egen arbetsinsats blev sämre och sämre för varje vecka som gick. Efter coaching från en kollega (även coacher tar självklart coaching) insåg jag att jag tappat arbetsglädjen. Det i sig var kanske inte så förvånande men den stora karamellen låg i varför. Jag insåg nämligen att jag inte vågade vara positiv och lättsam. För tänk om jag kom in visslande på morgnarna trots en bister verklighet och spred leenden och energi omkring mig. Vad skulle då folk tro om mig? Tänk om de trodde att jag inte tog vår situation på allvar.

För att göra en lång historia kort så bytte jag attityd och med det kom helt nya resultat. Min insikt är att jag, och många med mig, har fått för oss att Viktigt=Tråkigt och Roligt=Oviktigt. Det finns helt enkelt ett påhittat och dolt samband mellan att verkligen vilja något och att man därmed måste ge sig ut på ett glädjelöst kämpande, ett dolt samband som jag upplever som fullständigt orimligt.

Är det inte läge att börja ha roligt även i områden som verkligen är viktiga för oss. Är det inte till och med där som glädjen gör som allra störst skillnad. Är det inte läge att vi som är så smarta tar oss an att både ta saker på allvar och ha roligt med dem samtidigt.

Charlie
Rikedomacoach, Balansekonomi

Rapportera

• Anledning *
  Copyright relaterat Spam Kränkande eller opassande innehåll
• Namn: *
  
• Email: *
  

• Beskrivning: *
  

Skicka