Leverera mer med One Touch

5 september, 2013

One Touch kommer från fotbollsvärlden där uttrycket betyder att passa...

One Touch kommer från fotbollsvärlden där uttrycket betyder att passa bollen vidare direkt till en annan spelare. På träningarna inför matcher kör tränarna övningar där spelarna ska leverera bollen vidare med ett tillslag. I matchspel är det en fördel att alla i laget är bra på One Touch. Det är ett sätt att höja tempot i matchen och skaffa sig fördelar gentemot motståndarlaget. Det betyder inte att man alltid måste spela bollen vidare direkt till en medspelare. Ibland är det en fördel att dribbla förbi en motståndare, men ofta innebär en snabb passning till en spelare i laget en snabbare förflyttning av bollen mot moståndarmålet. Det handlar alltid om att värdera varje situation och göra det som är bäst för laget. Det är på samma sätt i arbetslivet. Att ta tag i en fråga direkt och att avsluta den är ofta en fördel i stället för skjuta upp det till ett senare tillfälle. Det är det som är One Touch i arbetslivet.

Tidsoptimisten=tidstjuv!

Det finns personer som alltid kommer för sent till möten vare sig det är privat eller på jobbet. Har de mer att göra än andra personer? Nej, absolut inte! Det är en fråga om attityd till tidsbegreppet och att ha respekt för andra personer. De förstår inte att de är tidstjuvar för kollegor och vänner. Många tidstjuvar har kommit in en negativ spiral. Christian, som jag skriver om i boken ”Jaga dina drömmar”, var tidsoptimist. Han ringde hem till frun varje dag för att säga att han blev 30 minuter sen. Och så dök det upp något annat på jobbet som gjorde att halvtimmen blev en timme.

Linda, som jag också skriver om i boken, var smartare och drog ofta till med någon timme extra när hon skulle komma hem på kvällen. Och hon såg till att hålla tiderna. De facto så kanske Christian och Linda kom hem till sina familjer vid samma tidpunkt, men i den ena familjen kunde det bli bråk medan i den andra möttes hon av en kram. Det är förödande att som chef eller medarbetare alltid ligga steget efter och komma för sent till möten. Beteendet tar ofta medarbetarna med sig och tidsförseningar leder till uteblivna arbetsinsatser som kostar företaget stora pengar.

Japanresa

I början av 80-talet deltog ett hundratal chefer från KF i en heldagskonferens som handlade om att bli bättre på att planera och att öka sin egen effektivitet. Efter halva dagen berättade föreläsaren Claus Möller att han lottade ut en Japanresa på alla seminarier som han höll under året. Ett trettiotal deltagare skulle få delta resan som skulle gå av stapeln om några månader. Han beskrev det spännande programmet på ett målande sätt och vi fick se veckoprogrammet dag för dag. Den person som vann vid varje seminarium fick inte skänka den till någon annan, inte heller om det visade sig att vinnaren inte kunde åka. Spelreglerna var tydliga, vi visste tidpunkt för avfärd och alla kollade i sina almanackor. ”Ni som inte kan åka med räcker upp handen” sa Claus Möller. Inte en enda person räckte upp handen! Claus sa att han skojat men han ville bevisa att tiden finns om man verkligen vill. ”Säg inte att ni inte har tid, ni har tid till det ni vill göra”, sa han. Snopet, men sant!

Cykelmodellen

När går det snabbast att cykla? Är det när du sitter på sadeln eller på pakethållaren? Svaret är ju självklart men det finns alltför många anställda som sitter där bak och då är det svårt att göra tempoväxlingar när det behövs! Tandläkaren, som jag skriver om i boken, låg hela tiden steget efter när det gällde de interna processerna. Papper på bordet, ständigt sen in med uppgifter till redovisningsbyrån, betalning av fakturor i sista stund, glömt att informera sköterskorna om förändringar och så vidare. De som inte vill förändra sig och leva kvar i kaoset, som kan leda till utbrändhet, hittar alltid argument för att fortsätta som tidigare. Vi måste ju prioritera kunderna? är en sliten fras som ofta hörs. Även tandläkaren använde ju argumentet ”jag måste ju prioritera patienterna” vid flera tillfällen. Det är en usel ursäkt för att inte ta tag i sin egen situation, planera och sköta verksamheten på ett bättre sätt. Det är självklart att kunderna skall prioriteras. Det gör man på ett bättre sätt om man själv mår bra och om man som chef har tid till att utveckla sig själv och personalen! Genom att få en helhetssyn på praktiken och tillvaron i stort, så valde tandläkaren att ta tag i sin egen situation. Han valde att förändra sig själv! Och eftersom han cyklade till jobbet så hölls metaforen hela tiden levande.