En dag som denna tvingas jag fundera på om ekonomisk...

En dag som denna tvingas jag fundera på om ekonomisk folkbildning verkligen är så viktigt i alla fall. Jag och Balansekonomi må ha utsetts till årets finansiella folkbildare, men finns det verkligen behov av en folkbildning om ekonomisk- inre- och fysisk rikedom i Sverige idag?

Kanske ska vi vara just tacksamma för att folkbildningen inte kommit längre. Kanske borde vi alla få ett tackkort i mejlen istället för enträgna försök att hjälpa oss till ett rikare liv. Det kanske borde stå:
“Tack för att du räddar de svenska bankerna och den svenska staten från ekonomiska utmaningar. Tack för att du fortsätter att låna, blunda och köra allt vad du orkar. Jag hoppas inte bördan känns för tung för den dåliga nyheten är att ingen tänker hjälpa dig att bära om den ekonomiska uppförsbacken blir brantare.”

Våra privata skulder uppgår idag till otroliga 82% av BNP, och fort har det gått! Sedan 90-talet har de svenska hushållens skuldsättning som andel av BNP nästan dubblats. Det är inte konstigt att vi som land inte behövt ta några grekiska nödlån för att rädda vår ekonomi… de toklånen har folket istället tagit alldeles själva.

Till stor del handlar det förstås om den svenska bostadsmarknaden, en marknad som idag är extremt skuldsatt och har i princip aldrig varit så känslig för räntans utveckling som den är idag. Endast 2,8% av svenskarna äger sitt boende utan lån att jämföra med t ex Irlands 38,8%, Spaniens 47,5%, Islands 13,7%, Danmarks 13,9% och Storbritanniens 26%.

Länderna ovan har alla gått igenom en bokris och OM det skulle hända även Sverige så kan man konstatera att hävstången är betydligt värre i den svenska bostadsmarknaden, som är betydligt mer belånad. Att fler av oss har blivit allt mer skuldsatta trots stigande bostadspriser är väl ändå ett slutgiltigt bevis på att det inte är stigande bopriser som kommer skapa din rikedom.

Men det är klart… någons rikedom skapar det alltid. Bankernas marginaler, alltså skillnaden mellan finansieringskostnad och utlåningsränta, ligger nuförtiden på 1,1 procentenheter, att jämföra med 0,2 procent 2009. Efter avdrag för kapitaltäckning och förväntad avkastning från aktieägarna, så kvarstår 0,4 procentenheter i ren vinst för banken. Det innebär att bankerna i smyg höjt marginalerna mer än vad de skulle behöva för att täcka finansieringskostnader och kapitalkrav. En marginal på 0,4 procent innebär att den som har 2 miljoner kronor i lån ger banken 8 000 kronor per år i ren vinst.

Finansinspektionens generaldirektör Martin Andersson konstaterade nyligen i en intervju att “Bankerna tjänar dubbelt så mycket på bolånen som på annan bankverksamhet”. Så tack för att du gör de rika ännu rikare.Samtidigt står 1 700 miljarder på svenska lönekonton till obefintlig ränta… om vi bara fick en enda usel procent i ränta hade inneburit 17 miljarder som gjort oss rikare istället för banken.

Min poäng är att det går bra nu, det går fort nu… men frågan är om du blir rikare. Oavsett hur många tackkort vi borde få hem i brevlådan tänker jag och alla balansekonomis rikedomscoacher fortsätta att kämpa för att det enda sättet att bygga sig ett rikare liv, oavsett område, är att med öppna ögon våga se var vi faktiskt står och vilka följder det kan ge oss. Med samma frenesi så kommer vi fortsätta kämpa för att varje svensk ska ha tydliga mål som stödjer och inspirerar till att göra det lilla extra i livet.

För om inte du har en plan för dina pengar kommer någon annan ha en plan för dina pengar… och jag tror att det är pinsamt uppenbart vad den planen går ut på.

Charlie Söderberg
Rikedomscoach, Balansekonomi

Rapportera

• Anledning *
  Copyright relaterat Spam Kränkande eller opassande innehåll
• Namn: *
  
• Email: *
  

• Beskrivning: *
  

Skicka