Nästa Evenemang

Forskningsjournalen

Att anställa utlandsfödda ökar exporten

Nu finns färsk forskning som visar att svenska företag som vill ut på en internationell marknad kan få en skjuts i sin internationalisering genom att anställa utlandsfödda personer.

Många svenska företag som vill gå utomlands upplever hinder på vägen. De måste skaffa sig information om den marknad de siktar på: Vilka är konkurrenterna? Hur ser lagstiftningen ut? Vad är den rådande företagskulturen? De måste också bygga förtroende gentemot potentiella partners. Avsaknad av sådan kunskap och kompetens innebär en slags ”mjuk handelsbarriär”, som kan bli både dyr och svår att forcera.

Dessa hinder kan minskas genom att ta hjälp av personer med utländsk bakgrund. De har värdefull kunskap om affärskultur, politik, religion och språk i sina tidigare hemländer, men också tillgång till nätverk och kontakter som underlättar affärerna.

Forskarna Andreas Hatzigeorgiou och Magnus Lodefalk har båda forskat om detta, och de visar på ett klart samband mellan migration och internationell handel. De företag som anställer ytterligare en utlandsfödd person kan förvänta sig en exportökning på närmare en procent.

I maj höll de en föreläsning i Stockholm, och deras presentation finns att se via webb-tv . Om du vill fördjupa dig i ämnet kan också ta del av deras avhandlingar. Här finns Lodefalks avhandling, och en sammanfattning av Hatzigeorgious avhandling hittar du här.

/Helene

Google – koll men inte kontroll

Dagens företag lever i en innovationsbaserad ekonomi med krav på ständig förändring. Den tekniska utvecklingen är snabb, och det uppstår hela tiden nya konkurrenssituationer i och med globaliseringen. Då fungerar inte traditionella ledarskapsmodeller särskilt bra. Google är ett exempel på en öppen organisation med en utpräglad innovationskultur, fokus på individerna och stor individuell frihet. Ledare klargör vad som ska göras, och varför. Hur det ska göras lämnas däremot till teamet och dess kreativitet. Forskaren Annika Steiber har tillbringat fyra år i Silicon Valley, där hon har undersökt hur Google lyckats bli ett av de riktigt innovativa företagen i världen. Annika menar att om ett företag ska bli framgångsrikt krävs en helhetssyn där innovationsarbetet genomsyrar hela organisationen och inte bara är en fråga för FoU-avdelningen. Man måste koppla ihop innovation med strategiarbetet. Företag behöver hålla liv i förmågan till kontinuerlig förnyelse och för att nå dit måste man våga släppa på kontrollen. Det är viktigt att inte fastna för mycket i strukturer eftersom det riskerar att döda både kreativiteten och innovationskraften. Google använder sig av nya, oortodoxa sätt att tänka, där företagskulturen och individen står i fokus. Kulturen, det vill säga företagets gemensamma normer, stimulerar till innovation. De här normerna – tillsammans med intelligenta, generösa och engagerade kollegor – utvecklar en stark drivkraft. Coolt eller hur? Vill du veta mer om hur Google blivit en sådan framgångssaga och hur du kan utveckla ditt eget företag till att bli mer innovativt? Annika Steibers forskning har resulterat i både en doktorsavhandling och en bok som finns att beställa från VINNOVA. Hon genomförde också nyligen en föreläsning i Stockholm som finns att se via webb-tv /Helene

Riskkapitalinvesteringar är som ett äktenskap med planerad skilsmässa…

Riskkapitalmarknaden har varit i fokus den senaste tiden. Sofia Avdeitchikova och Anders Isaksson har forskat om den svenska riskkapitalmarknaden i många år, utifrån olika infallsvinklar.

Sofia inriktar sig på den svenska staten som finansiär av nya och unga företag. Hon sätter Sverige i relation till andra länder och diskuterar vilken roll staten kan ta som finansiär. Vad blir effekterna av statens agerande? Anders Isaksson utgår istället från entreprenörens perspektiv. Han har studerat drygt 150 avslutade venture capital-investeringar, både privata och statliga. Hur går det för de företag som får riskkapital?

De besökte nyligen Stockholm och delade med sig av sina erfarenheter på ett välbesökt seminarium.
Anders inledde med en överblick av riskkapitalmarknadens utveckling. Han visade att de flesta investeringarna har skett inom life science samt data- och konsumentelektronik. De senaste åren har det skett en kraftig minskning av satsat kapital, investeringsvolymerna har minskat med över 60 procent. Utvecklingen är generell, det har inte gått bättre eller sämre i någon bransch. Avkastningen på investeringarna har också varit dålig, till och med negativ.

Den här typen av investeringar sker under en begränsad tid, sedan säljs bolaget, återköps, eller i värsta fall – likvideras. Anders jämförde riskkapitalinvesteringar med ett äktenskap som redan har skilsmässan inplanerad. Han sa: ”Går det bra skiljer man sig efter fem år, men om det går dåligt kommer skilsmässan redan efter ett år”. Här lovar parterna definitivt inte att älska varandra för evigt.

Sofia gav en bild av hur den statliga riskfinansieringen ser ut i Sverige. Cirka 17 miljarder kronor förvaltades 2011 av offentliga riskfinansiärer av typen Almi Invest, Industrifonden och Norrlandsfonden. I takt med att andelen privat kapital har minskat, har det offentliga i stället ökat. Sofia menade att offentlig finansiering medför stora möjligheter men det är viktigt att välja rätt modell och att ta hänsyn till både marknaden och regionala skillnader.



Hon poängterade att det också är viktigt att ha stabila spelregler. Om staten går in med plötsliga insatser som förändrar marknaden finns risken att privata investerare drar sig för att satsa pengar. Riksrevisionen har nyligen kommit med en rapport som visar att statligt riskkapital investeras alltför sent. I och med det riskerar privat kapital att trängas undan, menade Sofia.



De här resultaten är viktiga att ta fasta på och åtgärda, tycker jag. Den offentliga finansieringen kan ju tyvärr motverka sitt eget syfte. I stället för att bidra till ett ökat företagande kan resultatet bli en stagnerad marknad. Jag hoppas att man inom kort hittar effektiva finansieringsmodeller, modeller som är anpassade för svenska förhållanden.

Anders forskning är tillgänglig via Google Scholars . Läs också gärna Entréartikeln om Sofias avhandling, den handlar om förekomsten av affärsänglar i Sverige. Vill du se Sofias och Anders seminarium kan du göra det via webb-tv.

/Helene

Annons 2

Innovationsporren tar över

Professor Alf Rehn är känd som en smått kontroversiell och mycket duktig talare. Han besökte nyligen Stockholm och höll då en uppskattad presentation om hur han ser på begreppet innovation.

Rehn menar att vi aldrig har talat mer om innovation än i dag. Vi har aldrig satsat mer pengar på innovation än vi gör i dag. Det har heller aldrig forskats så mycket om innovation som i dag. Men vad leder det här till? Har det gett lön för mödan? Satsas det på rätt saker? Och vem bestämmer vilka områden som ska prioriteras?

En annan viktig fråga är hur vi ska värdera de innovationer som uppkommer? När det gäller medicinska problem satsas det exempelvis mycket mer pengar på erektionsproblem i västvärlden än på enkla och lättlösta problem i utvecklingsländer, eller för olika minoritetsgrupper. Det förs ingen kvalitetsdiskussion, inte heller om vad som ska räknas som innovation.

Rehn lyfte fram Finland som ett föregångsland när det gäller åldringsvård. De skulle kunna exportera sina innovativa modeller till många andra länder och bli världsledande. Men det satsas inga pengar inom denna sektor. I stället satsas det enorma summor på företag inom spelindustrin eftersom de anses höra till ett innovativt område. Vad beror det på att åldringsvård inte är prioriterat när det verkligen behövs en satsning där?

Enligt Alf är det för att spel anses vara coolt medan åldringar bara är – gamla. En innovation är inte en introduktion av kex med jordnötssmörsmak. Eller en utvecklad managementmodell. Detta kallar Alf Rehn för innovationsnonsens.

Det handlar inte om innovation utan om ”innovation”: innovationskunskap i ett elegant paket och – som Alf lite provokativt uttryckte det – innovationsporr. Han ser stora likheter mellan hur pornografin presenterar sexualiteten och hur innovation framställs: Allt funkar, alla får vad de vill ha och det är glättat och förutsägbart. Enkla strukturer och alla vet hur historien slutar.

På samma sätt förenklas innovationsprocessen i de många böcker som hela tiden publiceras på temat innovation. Men processerna i verkliga livet är sällan enkla, det går ofta åt helsike och så får man fixa man till det. Till sist kanske det blir lyckat – eller också får man satsa på något annat.

Det är viktigt att rädda innovationen från innovationssnacket, menar Alf. Vi bör i stället föra en diskussion om innovation bortom alla floskler och slagord. Vi behöver en produktiv samhällsdebatt. Där skulle man på riktigt prata om de stora problem vi har och hur vi ska lösa dem. Innovationer är ingen universalmedicin men de är otroligt viktiga – där de behövs.

En klippt kortversion med godbitarna från föreläsningen finns som webb-tv.

På Alfs webbplats hittar du mer information och kontaktuppgifter.

/Helene

Nytt och kontroversiellt forskningsämne

Kopplingen mellan entreprenörskap och psykisk ohälsa är ett spännande och relativt outforskat område. Forskaren Johan Wiklund har börjat titta närmare på hur det hänger ihop.

Han konstaterar att till exempel ADHD, autism, dyslexi och bipolär sjukdom kan orsaka stort personligt lidande och utgöra ett hinder för individen i arbetslivet. Psykisk ohälsa ses som något avvikande och dysfunktionellt. Och personer som inte passar in på en ”vanlig” arbetsplats riskerar att förpassas till arbetslöshet.

Men det som anses onormalt och dysfunktionellt i ett sammanhang, kan vara funktionellt i ett annat. Wiklund menar att entreprenörskap kan vara ett alternativ som låter fler personer komma till sin rätt. Han nämner bland annat Steve Jobs och Richard Branson – mytomspunna personer som framstår som kreativa genier, men som inte faller inom ramarna för vad som betraktas som ”normalt”.

Anne-Liis von Knorring har under lång tid forskat om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Hon menar att den här typen av diagnoser är vanliga, exempelvis har 5 procent av befolkningen ADHD, och 5 procent har dyslexi.

Den här typen av egenskaper verkar alltid ha funnits, von Knorring påpekade att personer med liknande funktionsnedsättningar fanns beskrivna redan på 1700-talet. Hon konstaterade att de måste ha varit viktiga för vår arts överlevnad även längre tillbaka i tiden, eftersom egenskaperna inte successivt har förändrats genetiskt. Man kan tänka sig att de här individerna var impulsiva och orädda i jakt och strider.

I dagens samhälle ställs höga krav på att kunna koncentrera sig, söka, läsa och tillgodogöra sig information. Därför är det viktigt att individer som har neuropsykiatriska diagnoser får verktyg för att hantera sina svårigheter inom dessa områden.

Von Knorring har följt ett antal personer med ADHD och berättade att de ofta är mycket perceptiva, och kan upptäcka affärsmöjligheter som inte andra ser. De kan också vara övertygande och bra på att sälja in sina idéer. Samtidigt kan de ha svårt att koncentrera sig en längre tid och därför är det viktigt att andra kan förvalta deras affärsidéer.

Det ska bli mycket spännande att se resultaten av fortsatt forskning inom det här området. Förhoppningsvis kan det bidra till att samhället i högre grad ser potentialen hos individer med olika former av neuropsykiatriska diagnoser och tar vara på deras kapacitet.

Forskningsprojektet är fortfarande i startgroparna så än så länge finns ingen skriven rapport eller artikel, men Wiklund och von Knorring höll nyligen en föreläsning i Stockholm. Ta gärna en paus i julstressen och kolla in deras presentationer via webb-tv.

/Helene

Innovationer behöver få ta tid!

För en tid sedan höll professor Alexandra Waluszewski från Uppsala universitet en presentation i Stockholm. Hon forskar bland annat om dagens strukturer för innovationsstöd, och hon anser att de inte alltid är så funktionella.


Waluszewski menar att förväntningarna på vad en entreprenör ska uppnå är väldigt stora. Tidsperspektivet för när en innovation ska bli kommersiell och lönsam är alldeles för kort. I dag ges forskningsstöd endast till nya forskningsprojekt. Förändring och utveckling av ”gammal” forskning får ingen finansiering. Det här innebär att om man hittar ett nytt användningsområde för en äldre innovation finns ingen möjlighet att få utvecklingspengar. 



Det här är olyckligt, menar Waluszewski, eftersom det oftast tar uppemot 50 år innan en innovation är färdigutvecklad och ute på marknaden. Under resans gång sker en utveckling i samhället och man kan mycket väl hitta nya sätt att nyttiggöra en produkt eller tjänst på. 

Vi behöver ett finansieringssystem som kan ge långsiktigt stöd och resultera i förändrade produktions- och användarstrukturer. Det finns ett stort behov av politik och policy som vågar stödja nya samhällsviktiga innovationer. Vi står inför stora utmaningar inom klimat, hälsa och miljö. Där behövs resurser på lång sikt, inte ett tillfälligt stöd som ska ge snabb vinstmaximering.
 

Här hittar du ett urval av Waluszewskis författarskap. Du kan också se den nyligen genomförda presentationen via webb-tv.

I början av 2014 kommer en ny bok av Waluszewski att finnas i handeln. Den heter ”Bakom marknadsfasaden” och handlar just om dessa frågor. 



/Helene

Vad kan vi lära oss av Silicon Valley?

Det är många med mig som är nyfikna på Silicon Valley. Där föds massor av framgångsrika företag, det finns en uppsjö av smarta idéer och god tillgång på riskkapital. Men vad är det egentligen som bidrar till denna framgångssaga?

Professor Martin Kenney är professor vid University of California, och står som författare/redaktör till fem böcker och över 140 artiklar om riskkapital, högteknologiska företag, regional utveckling och relationen mellan akademi och industri.
Kenney har vuxit upp i Kalifornien och bland annat studerat riskkapitalindustrins rötter, högteknologiska företag och relationerna mellan akademi och näringsliv. Han bör med andra ord ha förmågan att ge oss en inblick i vilka möjligheter och svårigheter som finns i regionen.

Kenney menar att hela kulturen i Silicon Valley är entreprenöriell, Den entreprenöriella andan genomsyrar hela regionen, och man blir inte straffad för att man misslyckas. Det finns gott om riskvilligt kapital, och investerarna sörjer inte sina förlorade pengar utan ser istället fram emot nästa – förhoppningsvis lyckade – projekt.

Det är ju ingen nackdel att 10 av världens 50 främsta universitet är lokaliserade här. Universiteten kan rekrytera studenter från hela världen och erbjuda dem att stanna i regionen, vilket naturligtvis borgar för ett stort tekniskt kunnande.
Man ska naturligtvis inte blunda för de problem som finns i regionen. Inkomstklyftorna är enorma, och det finns gott om människor som lever i fattigdom. Eftersom det kostar pengar att utbilda sig är det en stor del av befolkningen som aldrig kan konkurrera på den kvalificerade arbetsmarknaden.

Martin Kenney genomförde nyligen en presentation i Stockholm som finns att se via i ESBRIs arkiv av webbsändningar.
Här finns en artikel om Kenneys forskning, i artikeln finns också en del lästips för dig som vill fördjupa dig ytterligare.

/Helene

Utveckla eller avvecklas… det är frågan

Begreppet disruptiva innovationer har rönt mycket uppmärksamhet de senaste åren och kan definieras som revolutionerande innovationer som sätter den existerande marknaden i gungning.

Forskaren Christian Sandström har studerat denna typ av innovationer och vilka konsekvenser de kan få. Han har granskat flera exempel på företag som inte lyckats hänga med i den snabba utvecklingen från analog teknik till digital, och därför slagits ut.

Kodak är ett exempel. De hade under lång tid i princip monopol på marknaden beträffande film. Sandström menar att företag som befinner sig i en monopolsituation ofta struntar i att vårda sina kunder och se över sina kostnader. Verksamheten rullar på i alla fall och de har ingen konkurrens. När det sedan uppstår en konkurrenssituation kan de inte hantera den och företaget får stora problem.

Facit upplevde en liknande situation beträffande kalkylmaskiner. Och Nokia hamnade totalt på efterkälken när de smarta telefonerna lanserades.
Enligt Christian Sandström är det inte säkert att dessa företag hade lyckats bättre, även om de tidigt lyckats lansera egna produkter med den nya digitala tekniken. Branschstrukturen förändras helt med den nya tekniken och det uppstår en mördande konkurrens.

Så vad kan man då göra för att undvika att sådant här inträffar? Ett sätt är att dela upp företaget så att man undviker de stora kolosserna där förändringar tar lång tid. Underbolagen ska ges frihet att utveckla nya produkter och rikta sig mot mindre marknadssegment, anser Sandström.

Är det till någon hjälp att staten upphandlar innovation? Ja men Christian Sandström poängterade att det måste genomföras på rätt sätt – det funkar till exempel inte att vara teknologispecifik. Betänk att det tog 20 år av experimentell forskning innan man kom fram till hur en digitalkamera ska se ut. 20 år! Då är det svårt att från myndighetshåll specificera exakt vad som ska utvecklas, och hur det ska göras.

Visst låter det här intressant? Du hittar en massa lästips och information på Sandströms webbplats.
Han höll nyligen en uppskattad föreläsning på ESBRIs Estrad, kolla gärna in hans presentation via webb-tv.

/Helene

Tillväxt inte alltid lösningen

Politiker och andra beslutsfattare pratar ofta om hur viktigt det är med tillväxt i företag. Men forskningen visar att det kanske inte är tillväxt man bör satsa på i första hand, åtminstone inte i nystartade företag. Forskaren Frédéric Delmar menar att det i stället är lönsamhet som bör eftersträvas. Då har företagen bäst chans att uppnå både överlevnad och tillväxt på längre sikt.

Delmars forskning visar att ungefär hälften av alla företag läggs ner under de första fem åren, oavsett i vilken bransch de verkar och var de befinner sig geografiskt. Dynamiken är över huvud taget större i unga företag. En tänkbar orsak är att yngre företag har mindre att förlora, de har inte hunnit bygga upp ett kapital än. Det kan också vara så att strukturen i unga företag inte har ”satt sig” på samma sätt som i äldre. Då är det lättare att genomföra förändringar.

Växande innebär alltid ett risktagande för företagen, menar Delmar. Det krävs stora satsningar för att exempelvis investera, utöka personalstyrkan eller skaffa ytterligare maskiner.

Karl Wennberg, forskare på Handelshögskolan i Stockholm, har också intresserat sig för tillväxt och överlevnad i nya företag. Här hittar du en artikel som han har skrivit tillsammans med Frédéric Delmar och Alexander McKelvie. Utifrån några olika hypoteser diskuterar författarna sambandet mellan tillväxt, lönsamhet och överlevnad i nya företag.
Låter det här intressant? Står ditt företag inför en tillväxtfas? Frédéric Delmar höll nyligen en föreläsning i Stockholm, som finns att se kostnadsfritt som webb-tv.

/Helene

Ägerskiftet som möjlighet

img

Familjeföretag är världens vanligaste företagsform och företagen finns i alla storlekar, branscher och åldrar. En fråga som ofta kommer på tal i samband med familjeföretag är generationsskiften. Och det är inte så konstigt, många familjeföretag har precis genomfört, eller står inför, ett skifte i Sverige i dag.

Forskarna Leif Melin, Kajsa Haag och Christine Tidåsen föreläste om ämnet i Stockholm för en tid sedan. Deras presentationer handlade om europeisk policy kring ägarskiften, lärandet som sker när flera generationer arbetar sida vid sida, och om hur medarbetare, kunder och andra externa aktörer kan revitalisera ett familjeföretag.

De menade att ägarskiften visst kan vara en svår process och speciellt knepigt i just familjeföretag, där det förutom de ekonomiska aspekterna också är en massa känslor inblandade. Men deras forskning visar också att ägar- och ledarskiften rymmer stora möjligheter.

Bara en tredjedel av alla familjeföretag följer med till nästa generation. Det kan tolkas som att familjeföretagen inte överlever och att det har varit problem i familjerelationerna. Men det kan i stället handla om att företaget har blivit uppvaktat och kanske uppköpt, antingen av ett annat företag eller av riskkapitalister. Familjen kan ha valt att sälja företaget, och därigenom frigjort kapital för att starta något nytt.

Är du intresserad av att fördjupa dig i ämnet? Du hittar massor av artiklar, avhandlingar, referat, boktips och webb-tv på den här temasidan. Jag tror att du kan ha mycket nytta av det som står där, även om du inte är på väg att genomföra ett generationsskifte i ett familjeföretag. Du kanske funderar på att ta över ett befintligt företag som ska säljas? Du kanske är allmänt intresserad av de här frågorna? Eller kanske du är på väg att bli extern vd i ett familjeföretag?

/Helene

Om bloggen

Helene Thorgimsson arbetar på ESBRI vars främsta uppgift är att stimulera entreprenörskap genom att sprida kunskap om forskning. Här delar hon med sig av aktuell forskning om entreprenörskap, innovation och småföretag.

Följ mig

Annons 1

Verktyg

Snabbaste sättet att räkna ut momsen!

Fyll i ett av beloppen (inklusive eller exklusive moms) och du ser vad det motsvarar (exkl. eller inkl. moms).

Gå till våra verktyg

Annons 3

Annons 4

Annons 5

Annons 6