Nästa Evenemang

Ekonomicoachen

Är vi klara med garagepolitiken?

header-val

Valdebatterna har avlöst varandra och idag är sista chansen för oss alla att säga vårt om moder Sveas nästa fyra år. Vems vision för framtiden känns mest lockande? Vems strategi känns mest rimlig? Vems handlingsplan känns smartast? Jag har lyssnat noga på alla (ja nästan alla) sidor, jag har dragit mina egna slutsatser och jag har röstat. Det hoppas jag att du också har gjort.

Vad jag också hoppas är att alla de politiker som pratat sig hesa i flera månader nu får chans att stanna upp ett ögonblick och lyssna på sig själva. Jag vet inte hur det är för dig men för mig är det nämligen så att ibland när jag pratar så tänker jag ”det där var riktigt klokt sagt” och ibland tänker jag ”det är resonemanget höll inte riktigt”. Det är sällan, för att inte säga aldrig, som jag kommer fram till dessa analyser om mina egna tankar genom att bara tänka dem. Det är först när jag kommunicerar dem som styrkor och svagheter visar sig tydligt.

Politiker i all ära, men den som har absolut störst påverkan på dina nästkommande fyra år är du. Jag hoppas att även du unnar dig en alldeles egen ”valrörelse” för att prata om dina val i livet och i vilken mån de verkligen ger dig det livet som du innerst inne vill ha.

Jag vill alltså understryka TALANDETS vikt här. För vi är många som försöker lösa våra problem genom att gå hem i tvättstugan och TÄNKA ut en ny lösning. Det brukar ärligt talat funka så där, för vi har en tendens att bara tänka sådant som vi tänkt tidigare. Och den som bara tänker ”gamla tankar” gör samma misstag om och om igen. Det finns en vits med att tvingas prata om det för att själv kunna höra om mitt sätt att tänka är värt att rösta på.

Dessutom kan det ju bli så att den som man pratar med bli inspirerad, och vips har man en koalition och början på ett gemensamt partiprogram för sitt egna rikare liv. Så dagens frågor till dig är:

  • Om ditt liv var ett land och du var en politiker i det landet, vilka tre vallöften skulle du då vilja ge för de kommande fyra åren?
  • När du hör dessa löften, tror du på dem och tror du att de kommer fixa biffen?
  • Är din strategi för en blomstrande framtid värd att rösta på eller behövs det förnyelse i internpolitiken?

Många hälsningar,
Charlie

Skriet från kalendern

header-skriet2

Vi ligger där på stranden, vi sitter och fikar vid sommarstugan, tar en glass på stan eller läser en deckare hemma i trädgården. Då hör vi en röst från vår egen kalender. Det är jobbet, chefen, vardagen som ropar KLAAARA, FÄÄRDIGA…. KÖR! Men tänk om vi inte är sugna på att springa längre…

För tio år sedan började jag min egna målinriktade resa mot ett rikare liv. Jag mins det som att det samma föll ganska väl med den beryktade reklamen med LOTTO-Åke som går in till chefen och vägrar att jobba över med rapporter i helgen nu när han vunnit sina pengar.

Själv var min drivkraft nått liknande. Jag vill slippa det liv jag hade. Jag vill slippa gå upp tråkiga höstmorgnar, slippa ha koll på tråkig ekonomi, slippa möten och kostymer. Jag ville helt enkelt innan 40 pensionera mig och gå på en ända lååång semester.  Det kändes helt enkelt som att fyra veckors sommarsemester inte kompenserade för de andra 48 veckorna av vardag.

Tio år har gått. I höst fyller jag 40. Mycket har hänt under dessa år. Den dröm som fick mig att sätta igång för 10 år sedan har förändrats och inget enskilt ögon blick har vart så viktigt för mig som den dagen min kollega Lennart sände mig ett citat som han hade sett och gillat. Det var en enkel rad men efter att ha läst den ändrade den omedelbart min världsbild och mitt fokus. Citatet löd:

”Istället för att jaga mer semester, varför inte skapa ett liv du inte vill vara ledig från?”

Jag minns att jag läste det om och om igen och tankarna snurrade. Varför försökte jag skapa mer ledighet? Varför tog jag inte steget fullt ut och skapade ”ett liv jag inte vill vara ledig från”?

Sedan två år tillbaka är jag hemma fyra dagar i veckan. Jag bor på en gård på landet och har ett jobb så roligt att jag inte kan sluta prata om det och än mindre kan hålla fingrarna från mer än några få timmar i sträck. Visst finns det faser (som nu) när skägget växer frodigare och kostymen är undanhängd, men ”ledig” är ett konstigt begrepp idag, som en etikett andra sätter på en viss del av min tid.

Jag skriver detta på färjan mellan Visbys medeltidsvecka och kräftfisket i Norrtälje omgiven av hemresande turister. Jag minns plötsligt en äldre herre i hotellpoolen på en resa till Turkiet. Han drack kopiösa mängder öl, tittade upp på mig och sa med sorgsna ögon ”Idag är det sista dagen för denna gång. Jag har varit här fyra veckor varje sommar i tio år och jag kommer nästa år igen. Det är för dessa fyra veckor av himmelrike i Turkiet som jag har ett helvete i Sverige resten av året.”.

Jag visste inte vad jag skulle svara. Han hörde uppenbarligen ropet från kalendern samtidigt som han försökte hylla hotellet. För mig blottlade han en livssyn jag lämnat bakom mig. Jag ville så gärna skriva ned citatet jag fått från Lennart och ge det till honom, men jag våga inte. Jag var rädd att han skulle känna sig hånad. Jag var rädd att han skulle säga ”Det är ju lätt för dig att säga!” så jag hasplade ur mig nått om att det ”var fint här”.

Ni är idag över 45 000 som får detta nyhetsbrev. 100-tals nya tillkommer varje vecka. Jag hoppas innerligt att mannen jag mötte vid hotellpoolen finns bland er som läser den här krönikan och kanske ser det jag såg. Jag hoppas att han, och du, ser att livet är 52 veckor du kan designa till din eviga semester inte 48 veckors helvete för fyra veckor i himlen.

Går det att förändra på en vecka? Nej! Går det att nå fram på ett år? Nej! Men det finns ingen bättre dag att börja än just idag! Vill du få inspiration om hur man gör träffas jag i kostym på en liten turné om några veckor, datum finns nedan.

Väl mött snart igen,
Charlie Söderberg
Rikedomscoach

PS. Ta gärna med dina egna poolkompisar! DS.

Vi kan inte använda 40 år gamla sagor som sanning

sds-bild

De senaste dagarna har en intervju i Sydsvenskan med Balansekonomis Jan Bolmeson fått en hel del uppmärksamhet. Den handlar om varför han, trots att han har råd att köpa i stort sett vilket boende som helst väljer att bo kvar i en hyresrätt.

Mycket har sagts från oss på Balansekonomi i ämnet boende som hushållets största investering, men värt att lyfta fram lite extra från artikeln är hur hushållen agerar utifrån 40 år gammal information.

I artikeln säger Jan:

”Ens föräldrar säger ju till en att köpa eftersom de har tjänat på det. Men grejen är att de levde under helt andra ekonomiska förutsättningar. Det var inflation, fullt ränteavdrag, lönerna ökade och den svenska ekonomin var stark. De har haft tur.”

Detta tål att understrykas. Många tror att den som äger sitt boende automatiskt har sin ekonomiska framtid tryggad, bara för att den som gjorde det för 40 år sedan har det idag. Det låter lika rimligt som att om du köper de aktierna som någon köpte för 40 år sedan kommer det utvecklas till samma förmögenhet på 40 år.

Det enda vi vet om framtiden är att det inte kommer se ut som idag och väntan på förmågan att se in framtiden är väl det minsta vi kan begära av oss själva är att vi fattar våra beslut på SANNINGEN om hur det är i dag inte SAGAN och hur det var för 40 år sedan.

Nu är det ju inte alla förunnat att få tag på en hyresrätt idag och det är heller inte det som är poängen. Poängen är att vi glorifierar vissa ekonomiska beslut (som köpet av bostad) att vi sedan tror att vi har en betydligt tryggare ekonomi än vi egentligen har.

En av de få saker som är farligare än att ”Leva farligt” är rimligen ”Leva farligt men tro att man är osårbar”. Varför fortsatte Titanics resenärer att fortsätta äta och dansa fast än båten fått sin nådastöt från ett isberg? Jo, resenärerna hade gått på sagan om att de var trygga och gjorde sedan som alla andra gjorde.

I artikeln framhåller Jan riskerna med framförallt bostadsrätter:

”Problemet med bostadsrätter är att du inte äger dem. Föreningen har oftast lån på fastigheten och du blir solidariskt ansvarig för lånen om dina grannar inte kan betala. Många föreningar har maximerat vinsterna för sig själva och hållit avgifterna låga genom att vänta med att göra renoveringar. Vi har vänner som har flyttat till bostadsrättsföreningar där varken stammar eller tak hade fixats och det hamnar i knät på de som är nyinflyttade.”

Han poängterar också att man aldrig ska se på ett boende som en investering:

” Hur mycket avkastning får man i fickan varje år om man investerar i ett hus? Ingenting! Tvärtom måste du betala för huset i form av räntor, underhåll och skatt och när du säljer måste du betala reavinstskatt om du inte köper något som är lika dyrt eller dyrare. Det gör att folk köper något som är minst lika dyrt. I praktiken lämnar pengarna aldrig boendet”.

Vad Jan försöker säga är inte att det är något fel på att bo i hus, det kan vara värt det i form av livskvalitet som man är beredd att betala för – ungefär som med annan konsumtion. Det handlar om att inte lura sig själv att det är en investering där man är garanterad pengarna tillbaka. Särskilt inte i tider som nu där vi har:

  • En ständig uppgång på boende de senaste 15-20 åren
  • En rekordlåg styrränta på 0.25 % och bolåneräntor på under 2.00 %
  • En närmast enig utländsk ekonomikår (inkl. riksbank) som anser att vi borde avskaffa ränteavdraget, återinföra fastighetsskatten och införa amorteringsskrav
  • Trolig kommande regering som inte har planerat skattesänkningar. Tvärtom.
  • Priser på bostäder som inte har någon koppling till det fundamentala byggnadsvärdet
  • Hushållens skuldkvoter i förhållande till disponibel inkomst ligger på rekordnivåer
  • En obefintlig inflation med tidvis deflation

Någonstans kommer partyt att ta slut. Problemet är att många som idag köper sina boenden inte upplevde krisen på 90-talet eller inte mins den. För många är det ”sant” att priserna bara kan gå upp trots att historien gång på gång visat att det inte är så.

Frågan till dig är, vågar du titta bortom de enkla ”lösningarna” som hus, jobb och frenetsikt snålande? Vågar du se hur naken kejsaren egentligen är och gå ut och skaffa lite kläder? Vågar du byta 40 år gamla sagor, som fortfarande säljs som sanningar, mot en stund förvirring?Vinsten är en framtid med ett rikare liv. Det tycker vi du är värd!

Charlie Söderberg

PS. Det här är ett av ämnena som vi pratar om på våra öppna föreläsningar. Du är välkommen att besöka en av dem om du vill ha mer av liknande och annorlunda perspektiv på bland annat ekonomi. Föreläsningen är gratis. Boka din plats här. DS.

Annons 2

Min historia – Malin Backman

malin600x260

Malin Backman, 40 år, kom i kontakt med Balansekonomi i december 2012. Hon har genomfört hela utbildningsprogrammet och det här är hennes berättelse.

Om jag ska välja ut ett resultat som sticker ut, som är viktigt för mig och som jag skapat tack vare mitt arbete med att bygga ett rikare liv så är det att jag fått tillgång till mod. En stor dröm jag haft ända sen jag var liten är att sjunga inför publik men jag har aldrig haft mod till det. Ett konkret resultat till följd av kurserna är att jag nu har sjungit inför publik på scen och inte nog med det, jag har gått in i studio och spelat in en låt :) Att ha mod till något är definitivt inte att göra något utan rädsla utan tvärtom, göra någon TROTS rädslan. Jag darrade ordentligt på benen när jag sjöng min låt….utan överdrift :) Detta mod har jag sedan använt i bl.a. samtal med banken och investeringar.

Jag har idag svårt att se hur mitt liv skulle sett ut om jag inte utbildat mig i att bygga ett rikare liv. Troligtvis hade jag fortfarande varit ledsen över min barnlöshet och mycket olycklig. Jag hade heller inte förstått vilken betydelse en ypperlig koll på min egen ekonomi har när det gäller att skaffa sig tillgångar som ligger till grund för det liv jag vill leva.

Att förvärva kunskap och inspiration i området personlig utveckling är relativt enkelt nu för tiden skulle jag vilja påstå men att kombinera detta med de medel vi behöver för att skaffa oss ett rikare liv, att lyfta ALLA delar dvs, inre, yttre och ekonomisk rikedom har jag aldrig sett utbud på förutom Balansekonomis utbildningar. Jag tror att den stora skillnaden mellan ”vanliga” kurser och Balansekonomis kurser är att deltagarna hos Balansekonomi får uppgifter där de ska gå ut och GÖRA något, och inte bara för övningens skull, de ska göra verkliga saker i sina egna ekonomier, relationer och liv som gör skillnaden som inte skulle bli gjort annars.

Jag skulle vilja fira att jag spelat in ”min låt”, att jag gått ner i vikt och fått en mycket bättre hälsa än innan, att jag sprungit mitt första lopp och på en mycket bättre tid än jag satte upp som mål men framför allt vill jag fira att jag och min man, som var nära en skilsmässa för ett år sedan, nu kommit varandra mycket närmre och står upp för vilka vi är och relaterar till varandra som partners med allt det innebär. En annan sak som är värt att fira är att jag börjar be om hjälp. Talesättet ”ensam är stark” är ren och skär BULLSHIT!! ;)

Vad kan du fira? Fira med oss!

champagne600x260

Att leva utan att fira sina åstadkommanden är som att spendera sina dagar med att baka men aldrig äta tårtan. Idag är Balansekonomis firardag och förhoppningsvis kan detta brev få dig att stanna upp och själv fira. Utmaningen med att fira ligger i att vi har en tendens att se det som vi INTE lyckats med istället för det vi lyckats med.

Vårt fokus är naturligt på det som ”skall göras härnäst” och ”det som är kvar” snarare än att se det som blev gjort. Fira kommer alltså inte naturligt om man inte stannar upp och bestämmer sig för att göra det. En annan utmaning med firande är att vi har en tendens att inte se storheten i våra åstadkommanden just för att det är VI som åstadkommit det. Det ter sig som att just våra resultat ”inte var något märkvärdigt” eller ”det hade väl alla gjort” osv.

Omgiven av studentfirare, sommarlovsfirare, födelsedagsfirare och andra firare. Startar nu den stora fotbollsfesten då miljontals människor skall fira vad 11 för dem helt okända män lyckats med i 90 minuter. Det är nu inget fel på det, alla tillfällen att fira skall utnyttjas, men varför inte jubla lika mycket över dina egna prestationer som du jublar över andras.

En nyckel till ett rikare liv är att fira sina stora och små steg ofta!

På Balansekonomi tycker vi om att fira och har flera roliga saker som skett under våren. Bland annat så har vi nu över 6 000 gillare på Facebook och boken ”Ett rikare liv” som jag skrev med min kollega Lennart Göthe finns i handeln igen! Väldigt roligt! Det firar vi!

Vår utbildning ”Ditt liv och dina affärer” har tagit nytt rekord med 9,5 av 10 på utvärderingarna. Det firar vi! Samtidigt har vi aldrig utbildat så många människor som vi gjort det senaste läsåret. Det firar vi!

Jag hoppas att du också tar tillfället i akt att fira personliga framgångar som du har haft under våren. Vill du få inspiration till hur sådana personliga framgångar kan se ut? Läs gärna Malin Backmans historia längre ner där hon dels berättar hur hon upplever att vara på Balansekonomis utbildning och inte minst hur hon planerar att fira resultaten från utbildningen.

Vi vill gärna vara med och se hur du firar! Varför inte fotografera och lägg ut det på Facebook med #balansekonomi.

Vi ses i vimlet!

Charlie Söderberg
Rikedomscoach
Balansekonomi

Den som inte läser den här krönikan NU dör!

pusselbit600x260

Du behöver inte ta dig tid att läsa detta nu. Du har säkert annat som pockar på och stressar. Det kanske passar dig bättre att läsa den sen när du har mer tid eller mer energi, men jag vill bara ge dig en vänskaplig varning. Läser du inte det här nu så kommer du att dö! Idag skriver jag nämligen om hur livsviktigt det är att sluta leta efter rätt ”Timing”.

”Fast timing är ju viktigt!” kanske du tänker, och förvisso är det så att många som lyckats med stora saker framhåller att de lyckades bland annat för att de ”hade rätt timing”, för så ser det ut när man tittar BAKÅT, men så ser det inte ut när man tittar framåt.

Jag hade till exempel tur med timingen när jag tackade ja till att göra Lyxfällan. Tittar man tillbaka är det lätt att se att det var precis rätt anslag i precis rätt ämne vid precis rätt tillfälle. Få pratade rakt i TV, ingen pratade pengar och att prata om beteendeförändring utan att göra ett mysigt soffprogram av det var helt okänt. Det är lätt att se när man tittar tillbaka att jag var rätt person, vid rätt tillfälle, men så kändes det inte när jag stod där.

Jag kände mig som fel person, på djupt vatten, vid en tid i mitt liv som var tänkt att användas till helt andra saker än att för kaffepengar göra ”ekonomi-TV”. Jag visste att TV var en god idé för Balansekonomi som vill nå ut till många, men min spontana magkänsla var inte just jag (hellre Pia) och inte just nu (hellre om ett år eller två). Det kändes inte som bra timing.

Samma sak var det när jag sa upp mig från mitt senaste jobb för över 10 år sedan. Det kändes som dålig timing. Faktum är att gemensamt för när vi köpte vårt första hyreshus, när vi bestämde oss för att skaffa barn och när vi blev sugna på att flytta till Skåne är att det kändes som en bra idé men som dålig timing.

Det är nämligen så att redan 1999 gav livet mig en minnesregel som belönat sig många gånger om. Jag fick möjlighet att göra en affär, en fantastisk affär men jag gjorde den inte för det kändes som ”fel timing”. Jag var helt enkelt inte redo när möjligheten kom och drog slutsatsen att det nog var klokare att låta bli då jag hade för lite tid, för lite pengar och för lite energi för att den skulle passa in i mitt liv.

Jag försökte strax därefter berätta för en mentor om hur smart jag varit som haft is i magen, men han vinklade ned sina buskiga ögonbryn, tittade strängt på mig och sa på sin rungande finlandssvenska ”Skit i timing! Stora som små chanser har det gemensamt att de ALLTID vi första anblicken ser ut som dålig timing” och där stod jag och fattade vilken blåsning min egen hjärna kört med mig. Jag minns att det kändes som om jag formligen krympte i den redan för stora tweedkavajen och jag bestämde mig då för att inte känna den känslan igen.

Tänk om det är så att det inte kommer chanser som ska ”passa in i våra liv”. Tänk om chanser kommer för att vi ska få chanser att träna oss i hur mycket vi kan göra om våra liv.

De dåliga nyheterna är att du som läser detta och jag som skriver har en sak gemensamt. Vi kommer båda att dö. Om 50 år, om 10 år, om 10 timmar… vem vet. Mitt förslag är att vi i väntan på det verkligen lever och skapar det bästa livet som bara är möjligt. Inte ett praktiskt liv där saker kommer sakta men säkert för att det ter sig naturligt. Små möjligheter kan komma att tvinga oss att förändra vår vardag. Stora möjligheter kan komma att tvinga oss att bygga om hela vår världsbild.

Gemensamt för BRA möjligheter är att de alltid vid första anblicken kommer med ”dålig timing”.

Charlie Söderberg
Rikedomscoach

Äntligen blir det dyrt att bo i lägenhet

visning

De senaste dagarna har rubrikerna haglat kring ”Hotet om chockhöjda månadsavgifter på Bostadsrätter”. Experterna säger att det kommer att bli dyrt och många lägenhetsägare är oroade. ”I värsta fall är de ekonomiska kalkylerna i storstädernas nya bostadsrättskvarter rena luftslotten. Åtminstone sätts nu ytterligare frågetecknen för den långsiktiga finansieringen av den svenska bostadsrättsboomen.” säger fastighetsprofessorn Stellan Lundström till SvD.

Så vad handlar detta om egentligen? Jo, det handlar om fonderingar och avskrivningar. För den som inte är insatt fullt ut i hur avskrivningar fungerar kan man enkelt säga att det är den redovisningsmodell man använder för att visa att saker slits, tappar i värde och med tiden kommer att behöva ersättas. Köper man t ex bil för 400 000 kr som efter 10 år är redo för skroten skulle man kunna ”skriva av den” genom att bokföra en kostnad på 40 000 kr/år. På så sätt visar redovisningen en bil som först året är värd 400 000 kr, andra året är värd 360 000 kr och så vidare.

Exemplet ovan skulle kallas för ”rak avskrivning”, dvs lika mycket varje år. Nu vet både du och jag att en bil tappar mycket mer i värde i början och mindre i slutet så en plan där man skriver av 80 000 kr första året, 40 000 kr andra året, 20 000 kr tredje året kanske bättre skulle spegla verkligheten.

Nu kommer vi till de svenska bostadsrätterna. I ett nybyggt svensk flerbostadshus är det mycket teknik och dessutom material som inte håller i 100 år. Om du tittar in i ett hus från år 1914 så kan du konstatera att väldigt mycket av originalen fortfarande håller. De vackra gamla fönstren är kvar, det är samma vackra gamla handledare i trapphuset, de slipade trägolven lyser med sin 100 år gamla patina. Ofta kan stora delar av de ursprungliga rörstammarna fortfarande fungera osv.

Tänk dig nu ett hus från år 2014 och fråga dig hur mycket av huset som INTE är utbytt redan om 25 år. Den automatiska hissen? De chipstyrda dörrsystemet? Den mekaniska ventilationen? Är det någon som på allvar tror att ens hälften av husets inredning är fungerande och original om 50 år? – Nej högst troligen inte.

Så hur löser man det i dagens avskrivningar, jo, mot all rim och reson skriver man inte ens av lika mycket varje år under femtio år utan pyttelite i början och mycket i slutet under 90 år. Det kallas ”progressiva avskrivningar”. Så hur rättfärdigar man det undrar ni? Ja, det undrar jag också! Man skulle kunna hävda att räntan kommer fortsätta sjunka under 90 år och därmed frigöra mer pengar för föreningen allt efter att åren går innan det är dags att byta taket, det är det nog ingen som tror på idag.

Det enda tydliga argumentet för varför man gör så är att det får husets affär att se bättre ut än vad den egentligen är och därmed hålla nere månadsavgiften just nu så att man kan krama ur ytterligare miljoner ur de som köper lägenheterna av byggbolagen.

Jag är inte ensam om att finna detta orimligt. I måndags totalförbjöd Bokföringsnämnden progressiva avskrivningar för byggnader. Enligt kanslichefen Stefan Pärlhem prioriterades ärendet för att köparna kunde missledas när resultatpåverkande kostnadsposter nästan trollades bort ur årsredovisningarna. Faktum är att den nu förbjudna progressiva avskrivningen i praktiken kunde utformas nästan hur som helst av oseriösa aktörer som ville vänta med allt från amorteringar till fonderingar.

Även Fastighetsägarna kommenterar på ämnet: ”Linjär avskrivning speglar i de allra flesta fall byggnadens tekniska livslängd bättre än progressiv avskrivning. En tolkning som nu bekräftas av Bokföringsnämnden. Progressiv avskrivning innebär att underhållsskulden skjuts upp och att kommande boende får betala för nuvarande medlemmars slitage. Det gör det samtidigt svårt att bilda sig en uppfattning om hur stora föreningens kostnader blir i framtiden, säger Ulla Werkell [skattejurist på Fastighetsägarna Sverige]”

Nu är alltså ”ordningen återställd” i laglig mening så frågan är varför är alla så oroliga, jo, för det kan komma att bli dyrt. Till exempel kan en 100 kvadratmeter stor bostadsrätt med en för Storstockholm typisk byggkostnad behöva belastas med ytterligare 6 700 kronor i månadsavgift utöver de drifts- och räntekostnader som i dag bygger upp det mesta av månadsavgiften i nyproduktionen.

Hur många har råd att bo kvar om de får 6 000kr/månad i ökad avgift? Vad händer med andrahandsvärdet på lägenheterna för de som tvingas flytta? I en artikel i Fastighetsnytt ställs frågan om köparna av nyproducerade bostadsrätter ”är fullt införstådda med alla framtida konsekvenser av förvärvet?” Jag finner den formuleringen vara en underdrift! De ekonomiska kalkylerna i storstädernas nya bostadsrättskvarter är rena luftslotten.

Man kan ju fråga sig varför inte de svenska bankerna, som har kompetensen att enkelt se detta i årsredovisningarna, klivit in och sagt ifrån att man inte längre vill stå affärsrisken på alla dessa luftslott… eller så är svaret enkelt. För varje ytterligare krona vi lånar blir banken rikare och svenskar är ett pliktskyldigt folk som förr eller senare i stort sett alltid betalar tillbaka.

Den kortsiktiga lösningen blir troligen att helt enkelt låta föreningens årsbokslut visa ordentliga underskott istället för att höja avgifterna fullt ut. Ingrid Eiken, vd för Mäklarsamfundet säger till SvD ”Den stora pedagogiska uppgiften för oss blir att förklara för kunden att bostadsrättsföreningen nu eventuellt kommer att rapportera förlust. Men det viktiga är att se till likviditeten och betalningsförmågan i bostadsrättsföreningen. Så har det varit hela tiden, men nu kanske det blir lite krångligare att visa, säger hon”.

På ren svenska tolkar jag ut det som att en modern förening aldrig gått ihop långsiktigt och nu plötsligt kommer det att synas. Ekonomisk läskunnighet är inte ett snobbämne för den som jobbar på konsultbyrå och läser Dagens Industri till frukost, det är en grundläggande kompetens som vi alla borde unna oss att odla. Egentligen är det inte mer komplicerat än något annat men kompetensen måste odlas.

Den som sedan även agerar i linje med den kompetensen bygger rikedom… med eller utan bostadsrätt.

Du får ha det ovanligt svårt om du vill. Jag tänker ha det lätt!

snodroppar600x260

Dagens krönika handlar om vanor, Glad Påsk förresten. Det där med att önska Glad Påsk är ju en vana såhär års, eller snarare en tradition, vilket är en kollektiv vana. Påsk är en kollektiv vana som känns helt vanlig varje år när den pågår, men om man tar ett steg tillbaka och tittar på den så ter den sig plötsligt väldigt ovanlig…

Kolla hur Johan Glans beskriver påsken:

<iframe width=”560″ height=”315″ src=”//www.youtube.com/embed/BgqAuMlo2tA” frameborder=”0″ allowfullscreen></iframe>

Det är klart, det är ju inte alla som har ägg, sill och harar i choklad som vana. En del har för vana att gå i kyrkan. Andra firar inte påsk alls. En del åker på konstrunda på Österlen. Ytterligare andra öppnar alltid sommarhuset på påsk.

På sistone har jag tänkt mycket på vardagens alla vanor. Låt oss börja med att konstaterat att vi har massor med vanor. När man inom psykologin definierar en vana pratar man om en ”återkommande handling som man vanligtvis utför omedvetet och som ”triggas” av en särskild miljö eller känsla”. Vi borstar tänderna av vana, vi ser folk i ögonen när vi hälsar av vana, vi pillar på mobilen av vana osv. Vårt liv är en aldrig sinande ström av vanor med kortare avbrott för något ”ovanligt”.

Trots att vi ofta fokuserar på det ”ovanliga” så är vanor i mångt mycket mer kraftfulla och skapar en betydligt större del av våra liv! Redan Aristoteles sa ”Vi blir vad vi gör ofta. Framgång är därför inte en handling utan en vana.”

”Vi blir vad vi gör ofta”, det tål att tänkas på! Har du tänkt på att en halv kanelbulle om dagen motsvarar 32 kg kroppsvikt på 5 år. Har du tänkt på hur lite som krävs för att skaffa en vanlig ”Kanelbullevana” och hur enormt mycket ovanligt som krävs för att gå ned 32 kg? Har du tänkt på hur svårt det låter att ”skaffa en miljon” men hur lätt det är för den som har för vana att spara 15% av sin inkomst? Aristoteles har rätt, framgång är inte en ovanlig handling utan en vanlig VANA!

Så varför vill vi inte skaffa oss vanliga, berikande vanor? Varför letas det efter den ovanligt perfekta affären, det snabba ovanliga klippet, den ultimata ovanliga bantningsmetoden? Varför vill vi jobba så otroligt hårt under en kort och stressad period istället för att göra något litet, litet, vanligt varje dag?

Jo, det är den ovanliga hjälteinsatsen som hyllas. Det som görs med vanor görs med lätthet och man får inga poäng för att ha det lätt utan man får poäng för att ha det ovanligt svårt.

Personligen vill jag hellre ha det lätt i mitt liv. Jag skulle vilja läsa färre artiklar om ”så gick hon ned 40 kg på två veckor” och fler om ”så gick hon ned ett halvt kilo i månaden stadigt under fem år”. Jag är inte så lockad av att hjälpa andra att tjäna tio miljoner på ett år, utan mer lockad av att hjälpa andra att skapa vanor som gör att deras passiva inkomster ökar stadigt så att de tjänar mer när de sover än när de är vakna lagom till att de slutat att trivas på jobbet.

Jag säger som Jim Rohn ”Ett äpple om dagen är bra för magen, inte sju på en söndag.”

Mysteriet med den gemensamma nämnaren

pussel

Förra veckan fick jag förmånen att mingla med ett hundratal nyutexaminerade Balansekonomer i Göteborg och Malmö. Stolta och med glansiga ögon berättar de om de resultat de har åstadkommit i sina liv och hur dessa resultat bara såg ut som drömmar, omöjliga att uppfylla, för bara några månader sedan.

På vägen hem i natten funderade jag på vad deltagarna egentligen har gemensamt och jag kom då att tänka på ett ögonblick där jag själv fick ett rikare liv, ett liv som innan det ögonblicket såg ut att vara omöjligt.

Det var höst och jag var trött. Trött på att resa land och rike runt i TV-program. Jag var trött på att sitta i köer på morgnarna och på kvällarna. Kort sagt, det var höst, jag var utmanad i alla möjliga områden i livet och jag hade fått nog av att kämpa för att passa in och räcka till i mitt liv.

Jag kommer ihåg att jag gick in till mina två affärspartners, coacher och bästa vänner och försökte göra slut. Jag försökte övertyga dem om att jag inte längre orkade med att leva så här längre och att jag behövde göra något nytt. De var fantastiska!

De gav mig allt utom det som jag trodde att jag ville ha. De hjälpte mig den där hösteftermiddagen att se att det inte är JAG som behöver förändras för att passa in i det här livet. Det är LIVET som behöver förändras för att passa MIG.

Insikten slog ned som en bomb i mitt liv. Det är JAG som har skapat allt det här. Min ekonomi, min hälsa, mina relationer, mitt liv. Allt är på det sätt som JAG har skapat det. Vägen framåt för mig låg i att sluta försöka passa in i livet och istället bygga ett liv där jag passar in.

Åren har gått och som alla insikter som man verkligen får på djupet tar man dem snart för givet och glömmer bort dem. Men på vägen hem från kursdeltagarnas firande slog det mig att det var nog det som de alla hade gemensamt under kvällen. De hade gett upp att försöka passa in och istället byggt om sitt liv till det som passar dem.

Min gåva till dig idag är en uppmaning att ge dig själv det du behöver:

  • Om du tycker att du har för lite pengar, lär dig inte hur man klarar sig ändå.
  • Lär dig hur man får mer!
  • Om du tycker att du har för lite tid, lär dig inte hur man överlever under stress.
  • Lär dig hur man skapar med tid!
  • Om du känner att du har för lite energi. Lär dig inte att kämpa på.
  • Lär dig att hur du kan få det du verkligen vill ha!

Charlie Söderberg
Rikedomscoach på Balansekonomi

Inspirationer och provokationer

heder-heart-on-fire

Vill du ta dina resultat till nästa nivå? Vill du ha mer av något? Mer tid? Mer pengar? Mer energi? I så fall är det på en basal nivå ganska enkelt. För att få nya resultat behöver man göra nya saker. Så långt är allt klart och tydligt, men frågan som grumlar kristallkulan är varför vi då gör samma sak om och om igen, om vi nu vill ha nya resultat.

För mig är två avgörande nycklar till beteendeförändring: ”Den tändande gnistan” och ”Stödet som gör att vi orkar hela vägen in i mål”. Jag tänker idag utveckla den förstnämnda av de två. Att göra förändringar och bryta vanor kräver energi, mycket energi. För mig ter det sig som att vi gör samma sak om och om igen för att vi inte har tillräckligt med motiverande energi till att göra något nytt. Vi är istället fullt upptagna med att göra det vi gör idag.

För att få något nytt behöver vi göra något nytt och för att göra något nytt behöver vi känna något nytt. En väg är att bli mer motiverade och inspirerade av vad det nya skulle kunna vara. Att ”tända en eld i hjärtat och sedan förflytta den till baken”. En annan väg till att bli mer motiverad är att istället ordentligt tröttna på de resultat som man har idag. Man kan alltså genom att tröttna skifta perspektiv och bli mindre upptagen med allt det där som verkar fylla ens liv till bredden idag.

Min plan var alltså att skriva några inspirerande respektive provocerande påståenden för att hjälpa till att skapa en förändring. Jag har nu klurat en gång till och ändrat den planen.

För det är ju så att alla ni 40 000 läsare har gjort stora eller små förändringar i era liv. Förändringar som på ett eller annat sätt gjort ditt liv rikare. Istället för att själv baka ihop en prydlig lista, ber jag er alla att hjälpa mig att inspirera och provocera er alla med citat, insikter eller påståenden som berört dig och fått dig att skapa en förändring i ditt liv.

Veckans guld finns alltså nedan i kommentarstråden. Alla som skriver belönas med en härlig känsla av att ha bidragit till att göra andras liv rikare och den kommentaren som tänder den största elden i mitt hjärta belönas även med ett signerat exemplar av boken ”Ett rikare liv!”

Nu är det din chans att skicka gåvan vidare. Berätta gärna nedan, vad tänder din eld? :-)

Tack,
Charlie Söderberg
Rikedomscoach på Balansekonomi

Om bloggen

Charlie Söderberg är författare, programledare och rikedomscoach. Du känner kanske främst igenom honom från tv-serien Lyxfällan. Här delar han med sig av sina bästa privatekonomitips för dig som vill ha både mer tid och mer pengar.

Följ mig

Annons 1

Verktyg

Snabbaste sättet att räkna ut momsen!

Fyll i ett av beloppen (inklusive eller exklusive moms) och du ser vad det motsvarar (exkl. eller inkl. moms).

Gå till våra verktyg

Annons 3

Annons 4

Annons 5

Annons 6