Ekonomicoachen
Så får du ett rikare liv
2013-04-29
Ekonomicoachen
Av: Charlie Söderberg
Det är roligt att ha kul! Det finns kanske inget som är så roligt som att ha kul. MEN man kan ju inte ha kul jämt! Man måste ju göra sådant som är tråkigt också... Som att jobba för att tjäna pengar så att man kan betala för allt det där roliga som man tycker är så kul att göra. Eller? Tänk om det inte är så. Tänk om vi skulle kunna få betalt för att ha kul! Det kan tyckas vara ett omoget och flummigt påstående men jag står fast vid det ändå eftersom jag tänker så här:
Man måste INTE jobba hårt för att få pengar! Tid är INTE pengar! Energi är INTE pengar!
ENERGI <> PENGAR
När man jobbar får man inte betalt för sin tid. Man får betalt för det värde man skapar åt andra. Ofta ser det ut som att man får betalt för något annat som t.ex. arbetstid, arbetsinsats eller engagemang. Om vi däremot tittar på det i ett lite längre perspektiv tror jag att många med mig ser att anledningen till att andra ger oss pengar beror på det värde vi ger till dem. Ju mer värde vi ger desto mer pengar kan vi tjäna.
VÄRDE = PENGAR
Vad är det då som gör att vi skapar värde åt andra? Jo, att vi lägger energi på något. Det är genom att ge av vår energi till andra som vi skapar värde för dem.
ENERGI = VÄRDE
Så om VÄRDE=PENGAR och ENERGI=VÄRDE så är ju också PENGAR=ENERGI. Då kan man säga att jag är tillbaka där jag började och att jag egentligen har bevisat att det jag nyss påstod är fel, det vill säga att ENERGI <> PENGAR. Det är här min poäng för dagen kommer in. Om man kan se värdekedjan kan man också se att den inte har någon färdig formel. Det ger oss helt enkelt möjligheten att växla upp på det mest fördelaktiga sättet för oss.
Det går nämligen åt olika mycket energi för olika personer att skapa exakt samma värde. Det som är lätt och kul för någon är samtidigt tungt och svårt för någon annan. Jag själv tycker att det är lätt att prata inför folk. Det kostar mig nästan ingen energi alls att ställa mig på scen och prata inför 1000 personer. Tvärtom så ger det mig energi! Skulle jag däremot försöka sy kläder så skulle matematiken ändras. Det skulle krävas MYCKET energi för väldigt lite resultat. För min syster ser det helt annorlunda ut. Hon kan med lätthet skapa kläder utan att det tar någon energi alls. För henne är det en hobby som ger henne massor av energi. Skulle du däremot tvinga henne att försöka programmera en dator så skulle matematiken åter ändras. Annat är det för min kollega Jan. Han skulle se det som ett straff om han inte fick programmera lite varje dag... Som sagt, det som är lätt för dig är svårt för någon annan!
Samma fenomen uppstår i andra länken av värdekedjan. Värdet på det som levereras är en funktion av skillnaden mellan hur lätt och kul "sändaren" tycker att det är och hur lätt och kul "mottagaren" tycker att det är.
Tänk om det är så att inte bara inre rikedom utan också ekonomisk rikedom står att finna i lyhördhet för vad vi tycker är lätt, kul och vad som ger oss energi. Tänk om rikedom inte handlar om att bli bättre på aktier och fonder (om du nu inte råkar tycka att aktier och fonder är kul, lätt och ger dig energi) utan att i stället ta reda på hur vi kan tjäna pengar på att göra sådant som är så kul att vi hade gjort det även om vi inte fått betalt.
Omöjligt? Inte alls! Det finns gott om sådana möjligheter i våra liv även om vi inte har sett dem ännu. Det som står i vägen för oss att göra detta är nämligen två saker:
1. Vi har hittat på att vi måste jobba hårt för att få pengar och vill vi ha mer pengar behöver vi jobba ändå hårdare och göra ännu fler tråkiga saker.
2. Vi har inte klart för oss vad vi egentligen tycker är kul, lätt och vad som ger oss energi. Dessutom har vi en tendens att inte ta våra naturliga talanger på allvar. Vi säger: "Det var väl inget märkvärdigt" eller "Det var ju bara att...".
Den som jobbar hårt inom ett "tråkigt" område och hoppas på att det i slutändan skall ge pengar riskerar att lägga ned mycket energi på något som ändå inte kommer ge något resultat. Det vi gör utan hjärta blir sällan riktigt bra.
Den som jobbar smart med något som man tycker är kul kan i bästa fall få pengar och i värsta fall har man bara haft kul!
Charlie Söderberg
Rikedomscoach, Balansekonomi
2013-04-16
Ekonomicoachen
Av: Charlie Söderberg
Denna vecka har jag fått i uppdrag av er läsare att skriva om ekonomisk frihet. Så, vad är frihet? Läser vi på finner vi att: "Frihet är rättigheten att utöva och utveckla självbestämmande utan begränsningar i form av förtryck". Ordet fri är mycket gammalt och förekommer i fornsvenskan i betydelsen "fri" i motsats till "träl". Frihet kan definieras som de faktiska möjligheter vi har att kunna handla fritt.
Ekonomisk frihet - som vi på Balansekonomi ser det - betyder: "De faktiska möjligheter vi har att kunna handla fritt utan att vara trälar under vår ekonomi", alltså i vilken mån vi är fria från vår ekonomi. Det handlar inte om hur mycket pengar vi har på banken eller i vilket hus vi bor. Det handlar om i vilken mån vår ekonomi behöver oss för att skapa ett överflöd. Ett överflöd som är tillräckligt stort för att vi ska kunna uppfylla våra önskningar, mål och visioner.
För många är detta enkla påstående en utopi. I vår stressade vardag är vi så upptagna med att hitta bättre sätt att "träla" åt vår ekonomi så att vi inte ens överväger att det kan finnas ett sätt att bryta oss fria ifrån bojorna. Tillhör du dem som anser att "tid är pengar" borde du känna dig träffad. Tid blir bara pengar om du har ett system där din tid är det som jobbar för att skapa pengar i din ekonomi. Detta innebär alltså att du byter din tid mot pengar som du sedan använder för att dra runt din ekonomi.
Här någonstans finns också lösningen. Man kan se det som att vår ekonomi är en vagn lastad med allt vi har i våra liv. De flesta av oss jobbar för att förbättra vår ekonomi genom att träna våra muskler i att skaffa pengar så att vi bättre och snabbare kan dra vagnen. Ibland är det uppförsbacke, ibland är det nedförsbacke men det är ALLTID vi som drar. Ofta resulterar detta i ett liv där vi fyller vagnen med fler saker vi tycker oss behöva så fort vi byggt nya muskler. Vi blir starkare och starkare för varje år men vi blir aldrig fria att handla utan hänsyn till vagnen.
För att KÄNNA dig friare från din vagn bör du minska lasten. Har du mindre ekonomi att släpa runt på känns resan helt klart lättare. Du är friare att välja vägar som är mindre trampade och som kanske till och med bär uppåt långa sträckor. Skulle jag ge ett enda råd till den som är ung och på väg att skapa sin ekonomi (den frågan har jag fått ofta på sistone) så skulle det vara: "Samla inte på dig fasta kostnader som tar från din frihet. Varje fast utgift eller avbetalning som du "unnar dig" gör dig mindre fri".
Detta är dessutom en dold jämställdhetsfråga. För 75 år sedan hade svenska kvinnor mycket begränsad frihet. Som hemmafruar var de helt beroende av mannens inkomst. Skilsmässa var därför mycket sällan ett alternativ och många tvingades stanna kvar i destruktiva förhållanden hela livet! Tack och lov tjänar dagens kvinnor egna pengar vilket gör att de i mångt och mycket också kan styra över sina liv. Något har dock hänt de senaste åren. I det moderna konsumtions- och kreditsamhället har vi lastat vagnen så tung att det krävs två för att dra en ekonomi. Vips är kvinnan - oftast med den lägre lönen - till stor del ekonomiskt tillbaka där hon var för 75 år sedan.
Jag diskuterade nyligen detta med en bank som vittnade om att den vanligaste frågan kvinnor i dag ställer till sina bankmän är just: "Har jag råd att skiljas?". Enligt banken är svaret oftast: "Nej!". Jag tror inte att det i dagens samhälle är många par som kan se att de ger upp sin frihet att välja hur de vill leva sina liv i framtiden när de köper ett hus eller en bil.
Den som vill känna sig friare gör klokt i att lätta på lasten! Problemet kvarstår dock för hur lätt lasset än blir så är du ändå spänd framför vagnen. För att bli helt fri krävs något annat. Det krävs att du spänner en häst eller två framför din vagn eller att du kanske till och med bygger en motor som drar vagnen. Det handlar helt enkelt om att hitta andra sätt att fylla din ekonomi med pengar så att du själv slipper dra den framåt.
Kanske är ändå första steget att inse att du och din ekonomi är två helt skilda saker. De flesta av oss är så vana att dra på vagnen att vi tror att den sitter ihop med kroppen. Det gör den inte! Lyckligtvis finns det alltid sätt att designa om ditt liv och din ekonomi. Då behöver du också våga släppa vagnen, kliva bort en bit längs vägen, titta på den från håll och fråga dig: "Hur skulle jag kunna lätta på bördan och bygga en motor som gör mig fri att springa över ängarna?".
Charlie Söderberg
Rikedomscoach, Balansekonomi
2013-04-03
Ekonomicoachen
Av: Charlie Söderberg
Vi vill ha tips! Alla vill ha tips! Vi vill ha enkla konkreta förslag på exakt vad vi kan göra. Jag har gett mycket tips i mina dagar, tipslistor och förslag till höger och vänster, alltid med skämskudden nära till hands. För lika mycket som vi vill ha tips, lika liten nytta har vi av dem. Å andra sidan är det skönt att ge tips, för alla blir glada. Den som får tips blir nöjd och jag som ger tips får väldigt mycket positiv respons men jag blir också pinsamt medveten om att de flesta tips är i stort sett oanvändbara. Tips får givaren att låta genial men sätts nästan aldrig i verket av mottagaren.
Tips är att ta en aktion lösryckt ur sitt sammanhang, putsa upp den och sedan försöka sälja den för mer än vad den är värd.
Jag har tröttnat på tips och vill starta en protestlista för oss som har insett att tips är lika bra för en hälsosam ekonomi som bantningskurer är för en hälsosam kropp.
Vill man på allvar förbättra sina resultat tror jag man gör bäst i att titta på sin inställning och sina beteenden snarare än att kasta sig över nya lösryckta engångsaktioner. Det kommer kanske att ta lite längre tid att komma igång men å andra sidan så kommer resultaten.
Igår träffade jag en man som lyssnade på vårt inspirationsseminarium för tre år sedan. Han berättade att han redan då kände att han var JÄTTESUGEN på att bygga ett rikare liv och att han ville att det skulle ske NU. Han berättade att hans strategi var att först skaffa sig lite snabba tips så att han fick in lite mer pengar och sedan skulle han sätta igång med själva byggandet. Det hade alltså nu gått tre år, tre år då han jagat tips som han sen inte använde och som gjorde att trots höga ambitioner så hade ingenting hänt. Paradoxen är att om han hade släppt taget om sitt tipsbehov och påbörjat sin förändringsprocess så hade han haft en smärre förmögenhet idag, en förmögenhet som han blev lurad på i sitt tipsjagande.
Att bygga ett rikare liv är att odla! Den som tänker fylla trädgårdsland, rabatter och balkonglådor med prunkande växtprakt gör bäst i att inte jaga runt efter Sveriges exklusivaste fröer utan istället lägga en timme på att förädla jorden som fröerna ska växa i.
Jag låter "experterna" fortsätta kasta dyra fröer till höger och vänster och låter dem fortsätta med sin strategi om att alla fröer kanske inte faller på hälleberget. På Balansekonomi fokuserar vi först på att blanda ned luft och näring i den hjärna där fröerna ska spira. Visserligen delar alla vi balansekonomer mer än gärna med oss av det som har fungerat för oss men vi gör det alltid i ett sammanhang där den egna växten kommer i första hand. Ett arbete för alla oss bortom tipslistorna.
Charlie Söderberg
Rikedomscoach och mental trädgårdsmästare
Balansekonomi2013-03-18
Ekonomicoachen
Av: Charlie Söderberg
Jag sitter i gaten på Landvetter på väg till Umeå för inspelningar av vårt nya TV-program "Tonårsbossen". Jag är omgiven av viktiga män i slips som sitter och knappar på smarta telefoner för att förbereda sig för dagens viktiga möten. Då plötsligt hör vi ett pling och en len röst berättar för oss att det inte blir något flygplan idag. Planet har vänt tillbaka till Stockholm utan att landa på grund av dimma.
Dimma! Tumult utbryter omedelbart. Tanken att nått så fjuttigt som dimma kan hindra dessa män att komma i tid till sina viktiga möten slår dem i ansiktet som en skymf. "Det måste gå!", "Det måste finnas en lösning!", "Jag måste vara på ett styrelsemöte i Stockholm om två timmar!"
Det får mig att tänka på illusionen av kontroll. Kontroll är viktigt för oss moderna människor. Vi vill ha kontroll på det som händer för att undvika smärta och misslyckanden.
Det kan tyckas märkligt, för när jag tittar mig omkring så har de flesta av oss nästan obefintlig kontroll över den värld vi lever i. Vi påverkar alla vår värd men vi kontrollerar den inte. Ett vinklat reportage i media kan få börsen att falla. Ett felriktat ord kan få modet att svika. Ett väderomslag kan få alla viktiga möten omöjliga att genomföra.
Hur gör man då för att trots det här uppehålla den sköna känslan av kontroll i livet som är så viktig för vår upplevelse av trygghet? De vanligaste brukar nog dessvärre vara såhär; man gör livet så litet så att det går att kontrollera.
Om man hittar på att det man har är det enda man kan få, blir livet mindre än om man ser att man har oändliga möjligheter. Mindre och lättare att kontrollera.
Om man hittar på att ekonomi är ett nödvändigt ont och att man kommer att få stå ut med att från tid till annan ha brist på tid och pengar istället för att se att ett rikare liv är möjligt för alla, blir livet mindre. Mindre och lättare att kontrollera.
Om man hittar på att "frisk och energifylld" betyder "inte allt för fet och oftast inte sjuk", blir livet mindre och lättare att kontrollera.
Om man hittar på att det bara finns ett rätt svar till varje fråga blir livet lättare att kontrollera.
Själv gör jag såhär hela tiden. Jag låtsas från tid till annan att veta vad mitt liv handlar om. Jag ljuger för mig själv om att jag har en solid plan för de utmaningar morgondagen kommer att bjuda.
För många människor är trygghet en avgörande del i ett rikare liv, men trygghet kan se ut på olika sätt. För mig handlar trygghet inte så mycket om att undvika faror. Det handlar inte om ett liv där inget kan gå åt skogen. Det handlar inte om ett sparkonto som aldrig kan sina. Det handlar inte om investeringar som jag aldrig kan förlora pengar på.
För mig handlar trygghet om att fortsätta ta mig an ett större liv med större utmaningar som får mig att växa till att bli någon som känner sig trygg med att vadhelst livet ger mig så kommer jag kunna göra något bra av det.
Till och med dimma!
Charlie Söderberg,
Rikedomscoach i Balansekonomi
2013-03-04
Ekonomicoachen
Av: Charlie Söderberg
Har ni tänkt på att, för varje år som går, verkar det nya året mindre och mindre nytt? Det ter sig som det där med nytt år är en illusion som mest uppstår i almanackan, medan livet självt maler på i samma hjulspår oavsett om det står 2011 eller 2012. Universum har ingen nyårsafton.
Annat var det när man var mindre och gick i skolan. Då var det påtagligt så att ett läsår tog slut före midsommar och ett nytt började i augusti. Förändringar skedde då tydligt och stegvis i vårt liv, men det man tar för ?naturligt? är i själva verket en struktur, en struktur som designats för att bidra med något i vårt liv. Många av oss har förlorat den strukturen och därmed också förlorat det den bidrog med.
Ämnet för dagen är alltså att möjligheterna med att tydligare starta och att tydligare gå i mål. Jag tänker så här: Livet är fullt! Du har fullt upp i ditt liv med att vara den du är och göra det du gör. Nya beteenden och nya resultat har ingen naturlig plats i vårt liv. Fenomenet fungerar i många sammanhang, i hemmet till exempel. Om man har ett rum som av någon anledning blir helt tomt (någon kanske flyttar ut) så tar det verkligen inte lång tid innan det blir fullt med annat. Om man har ett rum som redan är fullt möblerat så kan det se likadant ut i 20 år. Min poäng är att om det finns plats för förändring så kommer förändring ske, finns det ingen plats för förändring så kommer den heller inte att ske.
Tillhör du dem som firat nyår men som ärligt talat inte känner att det skulle vara något nyare med 2012 än med 2011 så kanske du har missat grundregeln: Innan man startar nya spel så måste man avsluta de pågående.Det finns få saker som inspirerar mig så mycket som just den här mekaniken, men detta till trots så samlar jag på mig en massa uppgifter, utmaningar, spel och projekt som jag glömmer att stänga allt efter att tiden går.
Därför ser jag alltid till att stänga minst 20 saker i livet innan något nytt startas på allvar och om ni bara kunde ana hur mycket kraft det ger mig in i varje nytt projekt!
Här kommer ett utdrag ur min egen lista på avslutningar som jag sysselsatt mig med de senaste 20 dagarna. (Jag har tagit bort ca hälften för att inte hänga ut någon annan än mig själv):
- Gå till doktorn på hälsoundersökning (jag kallar det 10 000 mila service)
- Ge fötterna en rejäl omgång kärlek
- Boka tid hos tandläkaren
- Gå igenom alla Primus kläder så att inget trasigt eller för litet finns kvar
- Gå igenom alla papper och släng tills bara 3 pärmar återstår i livet
- Frosta av frysen
- Kolla alla brandvarnare i huset
- Säg upp abonnemanget i bokklubben
- Gå igenom hela mailkorgen så att inget ligger och slaskar
- Gör en rejäl årsavstämning på ekonomi
- Gå igenom alla försäkringar?Bjud grannarna på middag
Som ni ser är ingen uppgift särskilt stor eller märkvärdig och alla är snabbt lösta, men i mitt fall har många av dem på ett mer eller mindre omedvetet sätt tagit plats i mitt huvud i många månader? det har inte mitt huvud plats med under 2012. Du kanske tänker att detta har väldigt lite med ekonomi att göra? men där har du fel. Jag vet att jag inte bara tjänar tid och energi på att göra detta, jag tjänar också rejält med pengar på det!
Härom dagen var jag ute och åt middag med ett 20-tal av våra kursdeltagare och de frågade mig vad mitt 2012 skulle handla om. Jag beskrev det som ett ganska stillsamt år med inte så mycket nytt skapande utan snarare ett år av att vårda och skörda allt nytt som skapades under 2011, men jag avslutade med en brasklapp. Det enda som jag är helt säker på är att det kommer att hända något helt oväntat i mitt liv under 2012. I någon form kommer min värld och mina förutsättningar att förändras. Jag har ingen aning om vad det är, men jag känner det på mig. När väl det UFO:t landar i min trädgård så skall äppelträden vara tillräckligt hårt beskurna för att UFOT:t ska få plats!
Den som har ett fullt vitrinskåp har inte plats för nya gåvor
Den som har en full kalender har inte plats för nya vänner
Den som har en full bokhylla har inte plats för nya visdomar
Den som har fullt i glasåtervinningen har inte plats för nya fester
Den som har ett fullt huvud har inte plats för nya tankar
Den som har fullt på skrivbordet har inte plats för nya affärer
Den som har en full anteckningsbok har inte plats för nya insikter
Jag ska aldrig mer bli full!
/Charlie Söderberg
Rikedomscoach, Balansekonomi www.balansekonomi.se
2013-02-06
Ekonomicoachen
Av: Charlie Söderberg
Den här krönikan handlar om vanor. Den handlar om de goda vanorna som bygger vår rikedom, de dåliga vanorna som tar densamma ifrån oss, men kanske framför allt om de vardagliga vanorna som får vårt liv att försvinna.
Jag börjar med att erkänna det. Jag är en vanemänniska. Jag sitter alltid på samma plats i flygplan, jag äter alltid samma sak på hotellfrukostarna, jag tvålar in kroppen enligt samma mönster varje dusch och på kontoret använder jag alltid den "högra" toaletten. Det här gör jag inte för att jag har skapat någon optimal rutin vare sig för flyg, hotell, dusch eller toalett. Det är något som sakta smugit sig på under dagarna som livet pågått.
Idag faller första snön på mina axlar och helt oförberedd, utan mössa och handskar, undrar jag vart tiden tog vägen. Vart tog sensommaren vägen? Vart tog hösten vägen?
Min tanke är att den kanske försvann i ett strömlinjeformat löpande band av vanor. För när vi använder våra färdiga mönster så kan hjärnan släppa på uppmärksamheten och vila? och jag tänker att det är dessa stunder av avstängd slentrianvana som förvandlas från minuter till dagar till år.
Jag har sagt det förut, och jag kommer att säga det igen, (det är lite av en vana faktiskt) "om du gör som du alltid har gjort så kommer du få de resultat du alltid fått". Tänk om det är så att de förutsägbara resultatens dagar, fyllda med "resultat du alltid fått", äter upp vårt liv.
Den här krönikan är mitt försök att få dig att uppmärksamma och kanske ifrågasätta dina vanor. Goda och dåliga vanor är verkligen ingen komplex vetenskap. Om du äter som du alltid har ätit och rör dig som du alltid har rört dig kommer du förmodligen fortsätta gå upp i vikt på samma sätt även i framtiden. Om du använder samma modell för att skapa pengar och andra resurser i ditt liv som du alltid gjort, kommer du troligen ha samma ekonomi som du alltid haft. Om du har samma plan för hur resurserna skall fördelas eller kanske samma AVSAKNAD av plan för hur resurserna skall fördelas, så kommer de räcka till precis samma saker i framtiden som de räckt till tidigare.
Oavsett om dina vanor är goda eller dåliga så ger de förutsägbara resultat och ett förutsägbart liv.
Nu råkar det vara så att jag inte vill ha ett helt förutsägbart liv. Jag har inte för avsikt att begravas med en sten där texten lyder "Här ligger en man som levde ett högst förutsägbart liv som ledde till en högst förutsägbar död". Jag vill ha ett spännande liv, ett roligt liv, ett rikt liv fyllt av överraskande resultat och nya genombrott.
Kanske är du som jag. Kanske är du också sugen på en framtid fylld av nya äventyr i stort och smått men med en verklighet som äts upp av vanor. Då måste vi alla göra för vana att bryta våra vanor, vi måste bli mer oberäkneliga för att få nya resultat i vårt liv och det arbetet börjar NU. Jag vill att du efter att ha läst detta inlägg inte gör vad du brukar göra utan provar någonting nytt.
Lev lite! Gör något OVANLIGT idag!
Charlie Söderberg?,
Rikedomscoach i Balansekonomi
2013-01-21
Ekonomicoachen
Av: Charlie Söderberg
"Sammanbrott skapar genombrott". Så löd texten i ett mejl som en kollega skrev till mig. Jag kan inte annat än hålla med. Det har uttryckts på otaliga sätt, men jag kommer att tänka på "När en dörr stängs, så öppnas ofta ett fönster". Varför är det så tror du? Varför följer nya fantastiska möjligheter på storartade kriser i vårt liv? Är det till och med så att det krävs att någon drar mattan från under våra fötter för att vi skall ta ett språng framåt?
Jag tror personligen inte att det krävs sammanbrott. Jag tänker så här: I vårt sökande efter ett rikare liv med andra resultat än de vi har idag försöker vi förändra. Problemet med den mesta förändringen är att det oftast bara blir att man gör varianter på det man redan gjort sedan tidigare, man genomför helt enkelt snarlika aktioner och får därmed också snarlika resultat.
Till exempel så försöker man spara pengar genom att handla på ett lite annat sätt än vad man gör idag. Då kan man få lite mer pengar över. Vill man istället ha MYCKET mer pengar i sitt liv så måste man göra nått helt annat än man gör idag men det verkar inte komma naturligt. Tänk om det är så att vi har så fullt upp med att göra varianter på det vi redan gör (oavsett om det ger oss de resultat vi vill ha eller inte) att vi inte tar oss tid att titta på helt nya sätt att göra saker.
Jag tänker en del på den svenska vården och ser klara paralleller. Världen förändras och det verkar som att vi behöver ge vård till en allt ökande och allt mer ålderstigen befolkning trots att det inte verkar finnas ett överflöd av nya pengar att ösa in i vården. De enda förslag på lösning som jag hör att ledarskapet inom vården kommit upp med verkar hittills vara att fortsätta göra på samma sätt som tidigare med några små justeringar. Man försöker lösa vårdkrisen genom att få personalen att vara lite färre som jobbar lite hårdare med lite mindre pengar och lite lägre kvalitet.
Jag kan inte mer om vården än någon annan men jag tror personligen att vi behöver skapa forum där vi kan se på vårdens framtid ur perspektivet att det finns helt nya och ordentligt annorlunda sätt att göra det på som vi inte kommit på ännu. Jag tror vi behöver ta den tid som krävs och fråga oss hur vi kan uppfinna ett sätt som gör att vi kan ta hand om många fler, mycket bättre, med mycket mer välmående personal och för mycket mindre pengar. Jag har inte svaren, men jag är övertygad om att svaren finns om vi bara tittade tillräckligt noga.
Så vad betyder detta för ditt liv och din resa till ett rikare liv? Jag tror som sagt inte att det krävs sammanbrott för att skapa genombrott men det ter sig som att ett sammanbrott underlättar för den som vill utvecklas eftersom det tvingar oss stanna upp och tänka nytt. Men även utan sammanbrott kan vi när som helst stanna upp och överväga att inte alltid ta samma vägar som vi brukar. För att få helt nya resultat måste du göra helt nya saker och det gör du genom att ge helt nya svar på helt nya frågor. Man behöver inte vänta på att någon ska stänga dörren för att bygga sig ett fönster! Verktygen finns där för var och en att skapa sig en HELT annan framtid, men då måste vi våga gå nya vägar!
Charlie Söderberg,
Rikedomscoach i Balansekonomi
2013-01-07
Ekonomicoachen
Av: Charlie Söderberg
En dag som denna tvingas jag fundera på om ekonomisk folkbildning verkligen är så viktigt i alla fall. Jag och Balansekonomi må ha utsetts till årets finansiella folkbildare, men finns det verkligen behov av en folkbildning om ekonomisk- inre- och fysisk rikedom i Sverige idag?
Kanske ska vi vara just tacksamma för att folkbildningen inte kommit längre. Kanske borde vi alla få ett tackkort i mejlen istället för enträgna försök att hjälpa oss till ett rikare liv. Det kanske borde stå:
"Tack för att du räddar de svenska bankerna och den svenska staten från ekonomiska utmaningar. Tack för att du fortsätter att låna, blunda och köra allt vad du orkar. Jag hoppas inte bördan känns för tung för den dåliga nyheten är att ingen tänker hjälpa dig att bära om den ekonomiska uppförsbacken blir brantare."
Våra privata skulder uppgår idag till otroliga 82% av BNP, och fort har det gått! Sedan 90-talet har de svenska hushållens skuldsättning som andel av BNP nästan dubblats. Det är inte konstigt att vi som land inte behövt ta några grekiska nödlån för att rädda vår ekonomi... de toklånen har folket istället tagit alldeles själva.
Till stor del handlar det förstås om den svenska bostadsmarknaden, en marknad som idag är extremt skuldsatt och har i princip aldrig varit så känslig för räntans utveckling som den är idag. Endast 2,8% av svenskarna äger sitt boende utan lån att jämföra med t ex Irlands 38,8%, Spaniens 47,5%, Islands 13,7%, Danmarks 13,9% och Storbritanniens 26%.
Länderna ovan har alla gått igenom en bokris och OM det skulle hända även Sverige så kan man konstatera att hävstången är betydligt värre i den svenska bostadsmarknaden, som är betydligt mer belånad. Att fler av oss har blivit allt mer skuldsatta trots stigande bostadspriser är väl ändå ett slutgiltigt bevis på att det inte är stigande bopriser som kommer skapa din rikedom.
Men det är klart... någons rikedom skapar det alltid. Bankernas marginaler, alltså skillnaden mellan finansieringskostnad och utlåningsränta, ligger nuförtiden på 1,1 procentenheter, att jämföra med 0,2 procent 2009. Efter avdrag för kapitaltäckning och förväntad avkastning från aktieägarna, så kvarstår 0,4 procentenheter i ren vinst för banken. Det innebär att bankerna i smyg höjt marginalerna mer än vad de skulle behöva för att täcka finansieringskostnader och kapitalkrav. En marginal på 0,4 procent innebär att den som har 2 miljoner kronor i lån ger banken 8 000 kronor per år i ren vinst.
Finansinspektionens generaldirektör Martin Andersson konstaterade nyligen i en intervju att "Bankerna tjänar dubbelt så mycket på bolånen som på annan bankverksamhet". Så tack för att du gör de rika ännu rikare.Samtidigt står 1 700 miljarder på svenska lönekonton till obefintlig ränta... om vi bara fick en enda usel procent i ränta hade inneburit 17 miljarder som gjort oss rikare istället för banken.
Min poäng är att det går bra nu, det går fort nu... men frågan är om du blir rikare. Oavsett hur många tackkort vi borde få hem i brevlådan tänker jag och alla balansekonomis rikedomscoacher fortsätta att kämpa för att det enda sättet att bygga sig ett rikare liv, oavsett område, är att med öppna ögon våga se var vi faktiskt står och vilka följder det kan ge oss. Med samma frenesi så kommer vi fortsätta kämpa för att varje svensk ska ha tydliga mål som stödjer och inspirerar till att göra det lilla extra i livet.
För om inte du har en plan för dina pengar kommer någon annan ha en plan för dina pengar... och jag tror att det är pinsamt uppenbart vad den planen går ut på.
Charlie Söderberg
Rikedomscoach, Balansekonomi
2012-12-27
Ekonomicoachen
Av: Charlie Söderberg
Är du stressad? Känns det som att du ständigt ligger steget efter? Kanske beror det på att du som så många andra av oss försöker springa åt alla håll på en gång.
Känns det inte som att vi har blivit lurade att tro att för att uppleva ett rikt liv måste vi vara ALLT det där som man ser att de lyckligaste av lyckliga är.
Man skall vara Per Morberg. Framgångsrik skådespelare, bo på en herrgård, vara snygg som en fotomodell, vara en rolig och härlig familjefar, vara jägare och macho, vara kock, vara TV-kändis, vara gift, vara brun, vara kåt, vara klok, vara vältränad, vara nyskapande, vara ung, vara erfaren, vara, vara, vara...
Jag tror inte ens Per Morberg är Per Morberg och vad bättre är, jag tror inte ens han försöker vara det.
TV sprutar ut gör-om-mig-program och tidningarna kryddar med hemma-hos-reportage hos egenskapade ikoner som visar upp hur ett riktigt lyckligt liv egentligen ska se ut.
Jag är verkligen inte bättre kålsupare än någon annan. Jag har helt klart en tendens att framhålla det som funkar i mitt liv och inte prata så mycket om det som inte funkar, men just idag är jag rädd att många människor tolkar det som att jag är bäst på allt eller att det skulle vara en oöverstiglig skillnad på mitt liv och ett "vanligt" liv. Det är det inte. Jag är skitdålig på massa områden.
Jag tror det är viktigt att vi alla omedelbart gör upp med myten om det perfekta livet där man är allt och har allt och istället börjar välja vad som verkligen gör just mitt liv rikare och vad som inte gör det. Här kommer ett litet axplock av områden som jag inte är bra på och som jag heller inte har någon ambition att bli bra på, områden som jag helt enkelt valt bort i mitt liv till fördel för annat.
Jag är dålig på bilar, jag är riktigt dålig på bilar för att inte säga helt usel. Jag skulle aldrig komma på tanken att öppna en motorhuv eller stanna och försöka hjälpa någon som fått problem med bilen. Det är helt enkelt inte min grej och det är helt okej!
Jag gör min beskärda del av hemarbetet men jag är urdålig på att tvätta. Jag kan nästan ingenting om att tvätta och jag får alltid ångest över att jag kanske häller fel medel i fel fack eller sätter igång fel program. Det är helt enkelt inte min grej och det är helt okej!
Jag är dålig på nyheter. Jag läser inte morgontidningar, tittar inte på TV-debatter och har inte Aftonbladets hemsida som genväg på skrivbordet. Jag är så dålig på nyheter så att jag fram till revolutionen i Egypten inte ens visste om att Egypten inte var en demokrati. Nyhetskoll är helt enkelt inte min grej och det är helt okej!
Listan kan göras lång. Jag är dålig på sport, jag har inget läshuvud, jag kommer aldrig åka Vasaloppet, jag kommer aldrig bli en modebloggare, jag äter godis, jag slarvar med tandtråden och jag hatar att dansa! Det är inte mina grejer.
Vad är din grej och vad är inte din grej?
Jag tror att vi måste sluta försöka vara allt och istället fokusera på att växa i ett fåtal områden i taget. Mitt förslag är att du fokuserar på de områden som faktiskt gör störst skillnad i ditt liv, områden där du verkligen ser att din växt gör skillnad och berikar dig.
Vad skulle göra störst skillnad i ditt liv om du tog dig an att göra det idag?
Vad skulle göra störst skillnad i ditt liv om du slutade att ta dig an det i ditt liv?
Ett rikare liv är att välja och att välja bort!
Med vänliga hälsningar,
Charlie Söderberg?, Rikedomscoach på Balansekonomi
2012-12-10
Ekonomicoachen
Av: Charlie Söderberg
Den dolda drivkraften som kommer att kosta oss livet
Den senaste tiden har jag fått smak på en mänsklig drivkraft inom rikedom som tidigare har varit dold för mig. Det är en lurig och farlig drivkraft som genomsyrar en otroligt stor del av våra beteenden. Jag misstänker också att den är den som slutligen kommer att bli mänsklighetens undergång. Jag beskriver den såhär: "Vi människor prioriterar att se bra ut, framför att må bra om vi tvingas välja".
Jag ser runtomkring mig (och inom mig också för all del) ändlösa tecken på just detta. Dagligen träffar jag människor som är sugna på ett rikare liv men som envisas med att säga "jag är på gång" eller "jag har det redan själv" eller "jag ska göra det på mitt sätt... sen" samtidigt som jag ser hur de innerst inne längtar efter reskamrater och stöd och hjälp.
Det verkar heller inte vara ett lyxproblem, dvs att man unnar sig att prioritera att se bra ut när man ända mår bra. Jag har i t ex Lyxfällan träffat otaliga människor som trots hemska resultat envist fortsätter att hävda att deras sätt att göra saker är det enda rimliga.
Ett specifikt tillfälle som etsat sig fast i mitt huvud är det äldre paret med usel ekonomi som fick hjälp i ett samarbete som Balansekonomi gjorde med ett inkassobolag. De hade haft de tufft länge med SMS-lån och kronofogdeskulder som följd. Deras största rädsla var att deras dåliga ekonomi skulle drabba barnen... så de sa inget för att inte oroa dem. När barnbarnen, som bodde i en annan stad, ringde och frågade när farfar och farmor skulle komma och hälsa på så vågade de inte säga att de inte hade råd. Istället sa de att de inte ville!
Vi prioriterar att se bra ut istället för att må bra... varför är det så? Jag antar att detta fenomen bottnar i vår inneboende rädsla för andra människor. Jag kommer själv ihåg den dagen som jag på allvar fick smak på hur rädd jag är för andra människor och hur mycket grejer jag sysslade med för att skydda mig från andra människor. Samma dag när jag satt på tunnelbanan och tittade på alla "farliga människor", gick ljuset upp för mig – "alla andra människor är lika rädda för mig". Sedan den dagen har jag en annan inställning till att t ex gå upp på scen och föreläsa. Jag är lite rädd för er, ni är lite rädda för mig... jag har empati med oss allihopa.
Mycket i vårt liv är bra, annat är ok, och en del saker är inte ens ok. Låt oss börja säga sanningen om hur det egentligen ser ut på en helt ny nivå. Om vi skall kunna ta våra liv till nästa nivå av rikedom, tror jag att vi måste börja med att våga se dåliga ut. Att säga att vi inte har allt, att vi inte vet allt och att vi faktiskt skulle må bra av lite hjälp. För inget stort har någonsin skapats av någon själv, du kommer precis som jag behöva mycket stöd på vägen för att bygga dig din rikedom... priset du betalar är att börja med att även prata om det som INTE funkar optimalt.
Det handlar inte om att bli negativ eller att dra ned på självförtroendet. Som jag ser det handlar inte självförtroende om att försöka intala sig själv att man har allt man behöver utan att man litar på sin förmåga att tillsammans med andra skaffa vadhelst som man kan komma att bli sugen på. För vissa dagar känner jag mig som en croupier vid ett pokerbord där ingen vill byta till sig några av alla de korten jag har i leken för att de har fullt upp med att låtsas att de alltid har "Fyra Ess" på handen.
The truth shall set you free, but first it will piss you off!
Charlie Söderberg
Rikedomscoach, Balansekonomi