Bloggar för företagare och dig som vill starta eget

Bli medlem (det �r gratis!)

F�rnamn: Efternamn: E-postadress: L�senord:

Logga in med

Anv�ndarnamn

L�senord

På mittföretag.com får du konkreta guider, inspirerande bloggar, smarta verktyg och mycket mer. Medlemmar diskuterar med andra, bygger nätverk och marknadsför företaget gratis. Välkommen!

2012-05-10

Effektivitet & Struktur

Av: David Stiernholm

Skapa framf�rh�llning utan att bli ?stressad

Ett utm�rkt s�tt att skaffa oss st�rre framf�rh�llning �r att d� och d� stanna upp och skumma en m�nad bak�t och en m�nad fram�t i kalendern. En g�ng i veckan �r f�r mig ett lagom intervall.

D� tittar jag igenom den passerade m�nadens kalenderbokningar och g�r mig p�mind om vilka m�ten jag haft och vilka personer jag tr�ffat. Syftet �r att komma p� saker jag lovat att g�ra eller �terkomma med, s� inget blir bortgl�mt.

Jag bl�ddrar sedan igenom kalendern en m�nad fram�t i tiden f�r att se vilka deadlines som b�rjar n�rma sig och f�r att uppdatera mig p� var jag kommer att vara n�r och hur jag t�nkt ta mig dit.

Utan struktur �r ?mer att g�ra? = ?mer stress?

Precis det h�r sade jag n�r jag h�romveckan f�rel�ste f�r tjugo f�retagare i Ljusdal. En av dem tog sig d� f�r pannan och sade:

"Herregud, d� skulle jag bara bli mer ostrukturerad."
"Hur menar du?", fr�gade jag.
"Jag skulle komma p� s� mycket grejer jag beh�ver g�ra att jag skulle k�nna mig helt stressad. Det �r b�ttre att bara k�ra p�.", svarade han.

Tack f�r det svaret. D�rf�r, s� �r det verkligen. Om vi bara g�r oss p�minda om s�dant vi lovat att g�ra och s�dant vi beh�ver g�ra fram�ver, utan att g�ra n�got av informationen, fyller vi bara huvudet med �nnu mer borden och "f�r inte gl�mma"-saker.

Vi blir stressade och splittrade ist�llet f�r lugna och fokuserade.

Kanaliserad information �r anv�ndbar information

Det �r d�rf�r det �r s� avg�rande att vi tar det vi kommer p� och f�rflyttar det utanf�r v�rt medvetande, till exempel genom att skriva ned det n�gonstans. Ju mer strukturerat vi skriver ned det, desto l�ttare att hitta informationen eller g� vidare med det vi ska g�ra senare.

G�r s� h�r

Om du vill, �va d�rf�r under den h�r veckan p� just nedskrivandet av allt matnyttigt du kommer att t�nka p�.

S� fort du kommer p� n�got du beh�ver g�ra eller har lovat g�ra, formulera det som en konkret och utf�rlig att g�ra-uppgift i din att g�ra-lista. Se till att du bara har en lista (eller tv�, om du vill ha privatsaker f�r sig) och att den �r i en form som �r portabel nog. Den kan vara i fysisk pappersform lika g�rna som i form av en digital app.

Direkt n�r du kommer p� n�got som inte �r en att g�ra-uppgift, utan information som du inte vet n�r du beh�ver, skriv ner det p� ett st�lle d�r du l�tt hittar det senare. T�nk allts� till p� var du skriver ner s�dant idag. Du beh�ver ha ett sj�lvklart st�lle f�r varje kund, varje projekt, varje uppdrag, varje ansvarsomr�de, varje leverant�r, varje anst�lld, varje kontaktperson rent av.Jag tr�ffade idag en nyvunnen bekant som ber�ttade att han p� senare tid valt att direkt skriva ner alla id�er, tips och annan "bra att ha"-information i ett digitalt verktyg och att det gjort att han snabbare och enklare gjort slag i saken med s�dant han velat g�ra i sitt liv. All nyttig information han samlat p� sig finns nu l�tthittad p� ett sj�lvklart st�lle, i v�ntan p� att r�tt tillf�lle ska infinna sig.

L�t oss n�ja oss med detta. N�sta m�ndag, t�nk tillbaka p� veckan som g�tt. Har du mindre �n vanligt t�nkt om och om igen p� n�got du inte f�r gl�mma och har du f�tt mer utrymme att t�nka p� den uppgift du jobbar med just nu? Har du distraherats mindre och fokuserat mer? D� delar vi samma erfarenhet.

Omedelbart �r underbart

Om du direkt skriver ned allt du kommer p� n�r du skummar fram�t och tillbaka i kalendern (och i vardagen, f�r den delen) som att g�ra-uppgifter eller referensinformation kommer denna metod f�r b�ttre framf�rh�llning att k�nnas befriande ist�llet f�r stressande. Du g�r igenom historien och den n�ra f�rest�ende framtiden s� du kan sl�ppa dem och ist�llet vara mer fokuserad p� den uppgift du arbetar med just nu.

Hur g�r du?

Hur g�r du f�r att skapa b�ttre framf�rh�llning? V�lkommen att dela med dig i en kommentar.

0 kommentarer

Kategori:Framf�rh�llning, Metoder, Kalender, Att g�ra-uppgifter

Taggar:Inga taggar

2012-04-27

Forskningsjournalen

Av: Helene Thorgrimsson

�r skatterna en h�msko f�r svenskt entrepren�rskap?

Professor Magnus Henrekson, IFN, g�stade nyligen ESBRIs f�rel�sningsserie Estrad. Han presenterade ett f�rslag till f�r�ndring av skattesystemet f�r att f� fler, och mer innovativa, f�retag.

F�r att belysa de h�r tankarna kan man beskriva de olika stadierna i ett f�retags utveckling: T�nk er att en entrepren�r f�r en aff�rsid�. Men han/hon har inga pengar. F�retaget beh�ver finansiering och entrepren�ren v�nder sig till en riskkapitalist. Om finansi�ren tror p� id�n satsar de pengar enligt en uppgjord plan.
Vissa m�l m�ste uppn�s innan de pytsar in ytterligare kapital. Troligen beh�vs kompetent personal f�r att uppn� m�len. Den personalen ska ta risken att l�mna en ofta v�lbetald anst�llning och vill d� naturligtvis ha m�jlighet att tj�na pengar p� f�retaget l�ngre fram i tiden.

Vi t�nker oss att allt g�r enligt plan, eller kanske �nnu b�ttre. Om f�retaget g�r med rej�l vinst �r det i dagsl�get finansi�rerna som tj�nar pengarna. �garen/entrepren�ren �r anst�lld i f�retaget och betalar l�neskatt p� utdelningen.
Man kan se det s� h�r: utan finansi�rer blir det inget f�retag. Men det skulle ju heller aldrig ha blivit n�got f�retag utan aff�rsid�n och entrepren�ren som tror p� sin id�. Kunskapen �r lika v�rdefull som kapitalet! Det beh�vs m�nga akt�rer f�r att bygga ett framg�ngsrikt f�retag. Den som har pengar har n�dv�ndigtvis inte kunskap att bygga f�retag, och den som har kunskapen beh�ver pengar f�r att kunna f�rverkliga sin aff�rsid�.

Finansi�rerna tar naturligtvis en stor risk men det g�r ju den som bidrar med kunskapen ocks�, genom att satsa �r av sin tid. Om f�retaget misslyckas m�ste han/hon b�rja om igen n�gon annanstans. Han/hon kan till och med, om det g�r riktigt illa, st� d�r med skatteskulder och inga tj�nade pengar!Det g�ller att skriva avtal s� att det blir l�nsamt f�r alla inblandade. En entrepren�r tror ju vanligen p� sin aff�rsid�, och om man inr�ttar ett avtal med till exempel optioner ? som ger r�tt att erh�lla ett visst antal aktier i bolaget vid en given tidpunkt ? medf�r det med all s�kerhet att han/hon stannar i f�retaget, och jobbar �nnu h�rdare f�r att lyckas. Detsamma kan g�lla f�r attraktiv personal som man vill rekrytera i ett senare skede, och beh�lla inom f�retaget.

Det h�r �r ett vanligt system i USA, d�r beskattningen p� optioner �r 15 procent, j�mf�rt med upp till 67 procent i Sverige. Den svenska beskattningen blir s� h�g eftersom optioner beskattas som l�n. I och med det blir det inte mycket pengar kvar i pl�nboken.
Den ideala situationen �r att externa finansi�rer kommer in med pengar etappvis, har klara och vettiga avtal med grundaren och att det finns bra medarbetare som hj�lps �t att utveckla f�retaget. N�r det sedan g�r bra delar alla p� kakan p� ett s�tt som man kommit �verens om och som k�nns riktigt. D�rigenom blir det en win-win-situation f�r alla inblandade parter.

Magnus Henrekson menar att det �r viktigt att skapa r�tt f�ruts�ttningar f�r riskvilligt kapital och entrepren�rer att m�tas. I Sverige skulle en f�r�ndring av optionsbeskattningen kunna vara ett led i detta. Ett led som dessutom, enligt Henrekson, skulle kosta lite f�r staten och vara samh�llsekonomiskt f�rdelaktigt.�Henreksons resonemang l�ter rimligt, det verkar troligt att en f�rdelaktig beskattning av optioner kan leda till �kat entrepren�rskap. Vad tycker du? H�r av dig med synpunkter och kommentarer.

Hela presentationen finns att se via kostnadsfri webb-tv, och vill du hellre lyssna p� f�rel�sningen finns den �ven som ljudfil. Vi har samlat webb-tv, ljudfiler samt ett antal publikationer f�rfattade av Henrekson h�r .
/Helene

0 kommentarer

Kategori:forskning, entrepren�rskap, skatter

Taggar:entrepren�rskap, forskning, skatter

2012-04-13

Entrepren�rens underbara liv

Av: Gustaf Oscarson

Vinn biljetter till Mitt F�retag 2012 - t�vla h�r!

Nu ger jag dig chansen att vinna biljetter till Mitt F�retag 2012 - �rets viktigaste event f�r oss f�retagare med ambitioner. I v�r landar vi i Karlstad, Eskilstuna, G�teborg, Bor�s, Norrk�ping och Eskilstuna. Det enda du beh�ver g�ra f�r att t�vla �r att skicka ett mail till gustaf@mittforetag.com - d�r du ber�ttar vilken funktion du skulle vilja se p� mittf�retag.com fram�ver. Enkelt!

Vi lottar ut en biljett varje dag - s� skynda dig att t�vla!

Om du inte orkar v�nta s� kan du boka dina biljetter till eventen direkt p� f�ljande l�nkar:

17/4 �Karlstad
18/4 �Eskilstuna
9/5 �G�teborg
10/5 �Bor�s
23/5 �Norrk�ping
24/5 �Stockholm

Oj, vad jag ser fram emot eventen. Bland annat m�ste jag f� tipsa om Kicki Theanders f�rel�sning "Fr�n Nyf�retagarCentrum till 90 miljoner - s� gjorde jag" och "S� blir vanliga m�nniskor f�retagsledare i v�rldsklass" med Navid Modiri och Johannes Hansen.

Kicki Theander till pres
V�rldsklass. V�lkommen!

Gustaf

0 kommentarer

Kategori:Okategoriserade, Mitt F�retag 2012

Taggar:Kicki Theander, Mitt F�retag 2012, Vinn biljetter

2012-04-03

Forskningsjournalen

Av: Helene Thorgrimsson

Bli en fena p� IT �r fina fisken f�r f�retag

Nyligen hade ESBRI bes�k av tre forskare fr�n CiiR och Lule� tekniska universitet, n�mligen H�kan Ylinenp�� , Mats Westerberg och Vinit Parida.Deras forskning handlar�om hur mindre f�retag kan ha nytta av�informations- och kommunikationsteknologi (IKT) f�r att h�lla kontakten med nya och existerande partners, �ka flexibiliteten, dra ner p� kostnaderna och h�ja serviceniv�n.

De framh�ver att sm� svenska f�retag har blivit b�ttre p� att n�tverka, 7 av 10 f�retag �gnar sig �t strategiskt n�tverkande. Det inneb�r inte att man tr�ffas och fikar (�ven om det �r j�ttetrevligt) utan man deltar i samverkansn�tverk f�r att f�ra verksamheten fram�t. Mindre f�retag som inte har s� mycket resurser beh�ver samverka med exempelvis universitet, forskningsinstitut och myndigheter om deras id�er ska f� verklig b�rkraft. Moderna innovationer blir allt mer av kollektiva processer som involverar flera organisationer, och de inbegriper ofta olika kunskapsomr�den och teknologier.

F�retag kan i dag vara verksamma p� en global marknad fast�n de �r stationerade i svensk glesbygd. Ofta sker detta med hj�lp av lokala samarbetspartners i andra l�nder. Genom att anv�nda sig av IKT kan de h�lla m�ten via exempelvis Skype och d�rigenom slippa dyra och tids�dande resor, de kan koordinera gemensamma aktiviteter och uppr�tth�lla goda relationer.

Ett praktiskt exempel p� det h�r s�ttet att arbeta �r ProcessIT Innovations, ett samverkanscentrum f�r process- och verkstadsindustrierna, universiteten samt IT-f�retagen inom framf�r allt Norrbotten och V�sterbotten. De framst�ller olika l�sningar f�r att effektivisera produktionen inom basindustrin. Ett exempel p� en s�dan l�sning �r �vervakning av m�t- och reglersystem, ett annat �r klassificering av r�vara fr�n skog.

Det �r mycket l�ttare att h�lla koll p� omv�rlden och identifiera nya samarbetspartners om man anv�nder sig av dagens kommunikationsteknologi. Ett exempel p� detta �r Linkedin, ett aff�rsn�tverk som m�nga anv�nder sig av f�r att samverka och h�lla kontakten med personer som har r�tt kompetens.

Ibland framf�rs �sikten att de n�tbaserade l�sningarna g�r att man tappar bort de riktiga m�tena. Det st�mmer inte, menar Ylinenp��, Westerberg och Parida. Deras forskning visar att man ofta f�r till fler och b�ttre personliga samtal efter att ha haft kontakt via sociala medier.

Vill du f� mer tips om hur man kan anv�nda IKT i f�retagandet? F�rst och fr�mst kan du se deras presentation.

Du kan ocks� l�sa ett par artiklar om deras forskning:

http://www.esbri.se/artikel_visa.asp?id=1064

http://www.esbri.se/artikel_visa.asp?id=957

Har du id�er om eller synpunkter p� anv�ndningen av IKT i sm�f�retag? Har du tips som kan hj�lpa andra f�retagare? H�r av dig!

/Helene

0 kommentarer

Kategori:Uncategorized, forskning, entrepren�rskap

Taggar:entrepren�rskap, forskning, n�tverk, samverkan

2012-03-12

Aha... Det �r enkelt!

Av: Ola Wallstr�m

S�tt dig inte �ver n�gon

M�nga av de stora personligheter som jag uppskattar mest har en sak gemensamt. De tycks ha en unik f�rm�ga att se andra m�nniskor och s�tter sig aldrig �ver n�gon annan. De blir betydande i mina �gon genom att behandla alla som j�mlika. Hur det h�nger ihop ins�g jag f�r n�gra �r sedan.

Jag satt och pratade med en av de som jag uppskattar, Bob Proctor, och sade att jag noterat hur trevligt han behandlade andra m�nniskor och han svarade: ?Ola, du f�rst�r att i samma �gonblick jag s�tter mig �ver n�gon, s� s�tter jag mig under n�gon annan.? Han fortsatte med ett leende: ?Oss emellan tycker jag att jag �r alldeles f�r bra f�r att s�tta mig under andra m�nniskor?.

Det slog mig att jag hade �gnat alldeles f�r mycket tid och energi �t att rangordna m�nniskor i f�rh�llande till mig sj�lv. Vilka som var b�ttre, s�mre, mer eller mindre framg�ngsrika. Det hade ocks� f�tt den effekten att jag tvekat att kontakta vissa presumtiva kunder d� jag upplevde att de hade ?h�gre rang? �n mig. Jag ins�g hur mycket det hindrade mig, s�v�l att se mig som s�mre eller b�ttre �n n�gon annan. Jag best�mde mig direkt att sluta rangordna och ist�llet se alla andra f�r vad de �r ? det vill s�ga m�nniskor!

Hur g�r du? Har du vanan att rangordna dig sj�lv i f�rh�llande till andra m�nniskor? Att du s�tter dig �ver vissa, vilket i sin tur inneb�r att du f�rminskar dig sj�lv och s�tter dig under andra. I s� fall, kan det kanske vara dags att �ndra p� det?

Accelerera veckan ut genom att kontakta just de m�nniskor som du vill prata med, oavsett rang. Ta dem f�r vad de �r ? vanliga m�nniskor med b�de bra och d�liga sidor. Precis som du vill de g�ra riktigt bra saker.

Lycka till ? s� h�rs vi n�sta vecka.

0 kommentarer

Kategori:Uncategorized

Taggar:Inga taggar

2012-03-06