2013-06-18
Innovation & Immaterialrätt
Av: Christina Wainikka
Min dotter har en ny, cool keps. Det är förstås så att hon
har andra kepsar, men den här ville hon absolut ha. Så mycket att hon faktiskt
betalade med sina egna pengar. Vad var det för keps som väckte så starka
känslor? En Angry Birds-keps, förstås.
Och det är här affärslogiken kommer in. Många har
fortfarande en bild av att saker som kepsar, pennfack och tuggummi är en liten
sidointäkt i förhållande till "den riktiga intäkten". Logiken är att man först
gör filmen och sedan funderar man lite på några prylar.
Idag är det inte riktigt så, om det ens varit så. Det som tidigare sågs som en liten sidointäkt är en viktig del av hela affärsmodellen.
Det intressanta med exemplet Angry Birds och alla prylarna
är att de tidigt hade en uttalad strategi att styra intäkterna så att de inte bara skulle komma från själva spelen utan även från olika typer av prylar. Numera är det också dessa prylar som står för en stor del av intäkterna.
Från mitt perspektiv så ligger detta i linje med att
rättigheternas förvaltning är viktig. För det fall att personerna bakom Angry
Birds "bara" skulle tjäna pengar på att sälja spelen så kunde
immaterialrättsfrågorna begränsas till att handla om att "skydd kan vara bra
mot imitation".
Med den affärsmodell de nu valt betyder immaterialrättigheterna
mer än så. När exempelvis Fazer gör Angry Birds-godis måste de betala för
licensen, förstås. Det är alltså rättigheterna som ger intäkterna.
2013-06-14
Forskningsjournalen
Av: Helene Thorgrimsson
Begreppet disruptiva innovationer har rönt mycket uppmärksamhet de senaste åren och kan definieras som revolutionerande innovationer som sätter den existerande marknaden i gungning.
Forskaren Christian Sandström har studerat denna typ av innovationer och vilka konsekvenser de kan få. Han har granskat flera exempel på företag som inte lyckats hänga med i den snabba utvecklingen från analog teknik till digital, och därför slagits ut.
Kodak är ett exempel. De hade under lång tid i princip monopol på marknaden beträffande film. Sandström menar att företag som befinner sig i en monopolsituation ofta struntar i att vårda sina kunder och se över sina kostnader. Verksamheten rullar på i alla fall och de har ingen konkurrens. När det sedan uppstår en konkurrenssituation kan de inte hantera den och företaget får stora problem.
Facit upplevde en liknande situation beträffande kalkylmaskiner. Och Nokia hamnade totalt på efterkälken när de smarta telefonerna lanserades.
Enligt Christian Sandström är det inte säkert att dessa företag hade lyckats bättre, även om de tidigt lyckats lansera egna produkter med den nya digitala tekniken. Branschstrukturen förändras helt med den nya tekniken och det uppstår en mördande konkurrens.
Så vad kan man då göra för att undvika att sådant här inträffar? Ett sätt är att dela upp företaget så att man undviker de stora kolosserna där förändringar tar lång tid. Underbolagen ska ges frihet att utveckla nya produkter och rikta sig mot mindre marknadssegment, anser Sandström.
Är det till någon hjälp att staten upphandlar innovation? Ja men Christian Sandström poängterade att det måste genomföras på rätt sätt ? det funkar till exempel inte att vara teknologispecifik. Betänk att det tog 20 år av experimentell forskning innan man kom fram till hur en digitalkamera ska se ut. 20 år! Då är det svårt att från myndighetshåll specificera exakt vad som ska utvecklas, och hur det ska göras.
Visst låter det här intressant? Du hittar en massa lästips och information på Sandströms webbplats.
Han höll nyligen en uppskattad föreläsning på ESBRIs Estrad, kolla gärna in hans presentation via webb-tv.
/Helene
2013-06-10
Innovation & Immaterialrätt
Av: Christina Wainikka
Europa genomgår en ekonomisk kris. Det är tufft för många företag att attrahera kunder. Detta tycks dock inte gälla alla.
Idag presenterades en rapport om utvecklingen inom franchisebranschen. Rapporten visar att omsättningen i branschen sedan 2002 ökat från 39 miljarder till 200 miljarder. Dessutom visar rapporten att antalet franchiseföretag som sätts i konkurs bara är en tredjedel så många som bland andra företagsformer.
Vad är det då som gör att just dessa företag går bra? Från mitt perspektiv så handlar det faktiskt mycket om immaterialrättsfrågorna.
Kärnan i ett franchiseavtal är många gånger olika icke-materiella tillgångar, såsom starka varumärken och know-how kring konstruktionen av en tjänst. Avtalskonstruktionerna ser ut på ett sådant sätt att franchisetagaren får del av de icke-materiella tillgångarna och samtidigt får en viktigt funktion i att vårda tillgångarna. Varumärket blir ju inte starkare än den goodwill som varje enskild franchisetagare bidrar med.
Faktum är att franchiseföretag många gånger kan tjäna som goda exempel på hur icke-materiella tillgångar kan vara motorer i affärsverksamhet. Och det lönar sig!
2013-06-03
Effektivitet & Struktur
Av: David Stiernholm
Nu är det fjärde avsnittet av min frågespalt Strukthur? här. Den här gången har jag fått frågan om hur man bygger en bra mappstruktur för sina digitala dokument och jag berättar om de tre byggstenar vi har till förfogande.
Allt illustreras med Lego.
Har du en strukturfråga till mig? Kommentera gärna nedan.
2013-05-30
Innovation & Immaterialrätt
Av: Christina Wainikka
I Finland har en stor skandal avslöjats. Ett av Marimekkos
kända mönster har visat sig vara ett plagiat av ett konstverk skapat av en
ukrainsk konstnär. När designern konfronterades med det hela svarade hon att
hon inte tänkte på upphovsrätten. Hon har erkänt att verket utgjorde en
förlaga. Mönstret har bland annat målats på Finnairs flygplan och de har gått
ut och meddelat att de målar över mönstret.
Det hela är en mycket sorglig historia. Ett företag vars
hela verksamhet bygger på unik design har själv sålt plagiat. Det påminner om
historien där Marc Jacobs sålde en sjal som var ett plagiat av en svensk
design.
Det sätter också fingret på ett stort problem. Många som
livnär sig på design har inte ens de allra mest grundläggande kunskaperna om
skyddet för design. De vet inte vilka rättigheter de själva kan ha och de vet
inte heller vilka rättigheter de kan riskera att göra intrång i. Det är i sig
upprörande att utbildningar på designområdet inte innehåller obligatoriska
moment om immaterialrätt.
Dessa moment måste också behandla mer än bara upphovsrätt,
eftersom design inte bara kan få upphovsrättsligt skydd utan även mönster- och
varumärkesrättsligt. Okunskap kostar. Marimekko får nu betala, med goodwill och
reda pengar.
2013-05-28
Ekonomicoachen
Av: Charlie Söderberg
En krönika om att se affären i vardagen
Jag har denna gång blivit ombedd av er läsare att skriva om ämnet "Att se affären i vardagen" och det passar mig bra. Jag är nämligen bra på affärer. Jag ska berätta varför och jag kan redan nu avslöja: DET ÄR INTE SOM NI TROR!
Låt oss börja från början: Vi gör ALLA affärer varje dag. Vi säljer, vi köper och vi byter men vi kanske inte ser det som just affärer. Vi säljer vår tid och vårt engagemang till en arbetsgivare och får betalt i lön. Vi köper tillgång till Facebook och betalar med att utsättas för annonser. Vi byter en sovmorgon mot en diskning. Livet är fullt av affärer och månadens tema handlar till viss del om att se de affärer vi gör i vardagen men kanske ännu mer i att se nya affärer.
I en perfekt värld vore detta med affärer enkelt. I en perfekt värld skulle denna krönika sluta här med följande råd: "Se affären", "Räkna på affären" och "Välj de affärer som berikar ditt liv". I en perfekt värld... Nu är det ju inte så enkelt. Jag kan på rak arm komma på tre saker som på olika nivå hindrar många av oss från att göra affärer.
1. Identiteten stödjer inte affärer
Vi saknar en identitet där man gör affärer. Vi ser oss inte som affärsmän och vi gör skillnad på vardagsaffärer (lön, barnhämtning, matinköp) och andra affärer som "de där affärsmännen" sysslar med. Jag får ofta frågan om det ena eller det andra beteendet är typiskt svensk och jag brukar undvika den konversationen. Just här tror jag dock att vi är något "svenskt" på spåren.
I Sverige ÄR vi förskollärare, ingenjörer eller butiksbiträden medan man i många andra delar av världen ÄR någon som kan GÖRA en mängd olika saker: köra taxi, jobba som guide, baka i mammas bageri och driva en mekanisk verkstad med sin svåger. SAMTIDIGT! Företagsamhet i Sverige är ofta förknippad med att säga nej till en anställning och bli en sådan där outsider: en entreprenör, en pengagalen, en affärsman...
2. Vi letar inte efter affärer
Vi människor har en fantastisk hjärna som med en laserstråles precision hittar svaret på de frågor vi ställer till den. Trots detta är den ofta extremt dåligt använd. Överväg att du skulle ha betydligt fler möjligheter till ett rikare liv om du bara ställde in din hjärna på att hitta just "möjligheter till ett rikare liv".
Överväg att vi engagerar för stor del av vår hjärna till frågor som: "Vad är det för fel på chefen?", "Vart ska jag åka på semester?" och "Hur ska jag få min tid att räcka till både jobb och familj?" och för liten del till frågor som: "Hur kan jag bli chefen?", "Hur kan jag leva ett liv där jag inte ens vill ta semester?" och "Hur kan jag skapa ett liv där de pengar jag får in över huvud taget inte är beroende av min tid?"
3. I affärer får det absolut inte bli fel
Detta är tämligen unikt för vår relation till affärer. Vi kan ge oss in i relationer utan att vara 100 % säkra på att de leder till äktenskap. Vi kan ge oss på dieter utan någon som helst garanti på att de ger resultat. Vi kan söka jobb som vi inte har en aning om ifall vi får. Med affärer är det annorlunda! Att göra affärer med risk att misslyckas är det stor rödflagg på.
Tar du ett billån till att göra affären "Köpa en ny Volvo" så är det inget konstigt med det. Lånar du i stället pengar till affären "Att köpa aktier i Volvo" så är det plötsligt väldigt konstigt. I första fallet är du GARANTERAD att förlora pengar. I andra fallet kan du antingen vinna eller förlora.
Att förlora är dock inte OK när vi gör affärer. Överväg att om vi hade samma oförlåtande inställning till att lära oss gå som vi har till att göra affärer skulle de flesta av oss krypa än idag. Då hade vi redan som vacklande ettåringar fått lära oss att den som inte är född till att gå felfritt gör nog bäst i att fortsätta krypa.
I slutändan kanske det är enkelt. Överväg att den obehagliga sanningen är att vi gör som alla andra. Vi skapar samma identitet som alla andra skapar. Vi letar efter samma saker som alla andra letar efter. Vi undviker samma misslyckanden som alla andra undviker. Vi köper bil för att alla andra köper bil men vi köper inte aktier för det gör inte alla andra. Vi genomgår 50 obehagliga jobbintervjuer och kan leva med 50 nej på raken för det får alla andra också men vi söker inte kapital till en investering för vi vill inte bli utsatta för obehagliga frågor eller att få nej från första banken.
Den som har störst försprång i att se nya affärer i sitt liv är de som gör annorlunda. Antingen för att de någon gång har gett upp att göra som alla andra eller för att de någon gång har bestämt sig för att de vill ha något som andra inte kommer att få.
I ljuset av detta är mitt eget försprång tydligt och dubbelt. Det består inte i en talang för affärer, en matematisk fallenhet eller i en examen från handelshögskolan. Det består i att jag redan som barn fick lära mig av mobbarna att jag var utanför, inte fick vara med och definitiv inte skulle få någon acceptans av att göra som alla andra gjorde. Jag gav upp den breda vägen 1983 och kan idag till och med se tillbaka på den tiden med tacksamhet.
Den andra fördelen är att jag blev drabbad av en sjukdom som jag och många med mig trodde skulle bli min död. När man stirrar den framtiden i vitögat vet man plötsligt vad som egentligen gör livet rikt och att undvika misslyckanden eller inte bli kallad för idiot halkar plötsligt väldigt långt ned på listan.
Charlie Söderberg
Rikedomscoach, Balansekonomi
2013-05-21
Innovation & Immaterialrätt
Av: Christina Wainikka
Just nu pågår filmfestivalen i Cannes. Det är en stor händelse för en bransch som engarerar många av oss. Vi ser filmerna och filmerna kan genom sitt berättande påverka hur vi ser på världen.
I en bransch som filmbranschen finns många som drivs just av viljan att berätta, av viljan att skilda olika sorters verklighet. Som bransch är den dock beroende av immaterialrättigheter. Utan upphovsrätt och handel med upphovsrättigheter blir få filmer gjorda och ännu färre som kan leva på sitt skapande.
Det är till och med så att de som vill skapa något som skall få spridas fritt, exempelvis genom en Creative Commons licens, måste ingå avtal med de som bidrar till skapandet. Görs inte det finns en risk att den fria spridningen blockeras.
Så när du sitter där och tittar på vilka filmstjärnor som har på sig snyggaste klänningarna, skänk upphovsrätten en tanke. Utan den skulle din veckotidning vara betydligt tråkigare.
För övrigt vill jag rekommendera radioprogrammet Kinos rapportering från festivalen!
2013-05-17
Business & Balans
Av: Sanna Koritz
Tiden är en bristvara för många företagare. Men ibland är vi rätt usla på att göra det mesta av tiden vi har. Vanliga produktivitetssänkare är att man...
- Hellre gör det enkla än det viktiga
- Underskattar tidsåtgången för ett projekt
- Ständigt sätter andra före sig själv
- Lägger större fokus vid aktivitet än faktiska resultat
- Jobbar ineffektivt, med ständiga avbrott för surfning, godis och liknande
Så hur får vi ordning på oss själva? :) Att hitta enkla rutiner som funkar är en variant. Till exempel att vi...
...jobbar när vi jobbar. Bestäm dig för när du får kolla mail och sociala media - stäng av resten av tiden;
...skippar de ständiga avbrotten med TV eller mat. Jobba fokuserat i en eller ett par timmar - ta en 15-30-minuterspaus och kör sedan igång igen;
...planerar realistiskt. För lite tid skapar stress, för mycket gör oss ofta ineffektiva. Hitta den nivå som passar dig bäst.
...är lediga när vi är lediga. Undvik stand-by-läge, slå av mobilen när du umgås med dig själv, din familj eller dina vänner.
Men minst lika viktigt är att vi gör det som ger resultat i företaget! Här kommer 7 steg som hjälper dig byta tidsbrist mot superproduktivitet:
1. Ta fram din att-göra lista eller skriv en ny
2. Välj ut det som är viktigt att göra (viktigt = hjälper dig att nå dina mål)
3. Öva dig på att säga nej: stryk alla "måsten"!
4. Lägg in träning, familj eller annat som du behöver för att koppla av
5. Bestäm dig för vad du ska göra själv, delegera, skjuta på - eller skippa helt
6. Prioritera - allt är inte lika viktigt
7. Tidssätt: vad ska göras när? Lägg in i kalendern! (En hyfsat full kalender gör det också enklare att säga nej).
Några 48-timmarsdygn kommer vi inte att få - tack och lov! ;) Så det gäller att vi gör det mesta av det vi har. Skarpare fokus hjälper dig att nå dina mål - och få mer tid över på köpet!
Hur ser du till att få ut det mesta av dina jobbdagar? Har du några bra tips att dela med dig av? Skriv gärna dina kommentarer i fältet nedanför.