Ägarskiftet som möjlighet

Familjeföretag är världens vanligaste företagsform och företagen finns i alla storlekar, branscher och åldrar. En fråga som ofta kommer på tal i samband med familjeföretag är generationsskiften. Och det är inte så konstigt, många familjeföretag har precis genomfört, eller står inför, ett skifte i Sverige i dag.

Forskarna Leif Melin, Kajsa Haag och Christine Tidåsen föreläste om ämnet i Stockholm för en tid sedan. Deras presentationer handlade om europeisk policy kring ägarskiften, lärandet som sker när flera generationer arbetar sida vid sida, och om hur medarbetare, kunder och andra externa aktörer kan revitalisera ett familjeföretag.

De menade att ägarskiften visst kan vara en svår process och speciellt knepigt i just familjeföretag, där det förutom de ekonomiska aspekterna också är en massa känslor inblandade. Men deras forskning visar också att ägar- och ledarskiften rymmer stora möjligheter.

Bara en tredjedel av alla familjeföretag följer med till nästa generation. Det kan tolkas som att familjeföretagen inte överlever och att det har varit problem i familjerelationerna. Men det kan i stället handla om att företaget har blivit uppvaktat och kanske uppköpt, antingen av ett annat företag eller av riskkapitalister. Familjen kan ha valt att sälja företaget, och därigenom frigjort kapital för att starta något nytt.

Är du intresserad av att fördjupa dig i ämnet? Du hittar massor av artiklar, avhandlingar, referat, boktips och webb-tv på den här temasidan. Jag tror att du kan ha mycket nytta av det som står där, även om du inte är på väg att genomföra ett generationsskifte i ett familjeföretag. Du kanske funderar på att ta över ett befintligt företag som ska säljas? Du kanske är allmänt intresserad av de här frågorna? Eller kanske du är på väg att bli extern vd i ett familjeföretag?

/Helene

Se möjligheterna och gör det bästa av dem!

En stor del av Sveriges sysselsättning finns utanför tätorterna. Vi har i Sverige 164 landsbygdskommuner och 33 kommuner med gles landsbygd. Hela 51 000 företag och ungefär en tredjedel av landets sysselsättning finns i dessa kommuner. De vanligaste branscherna är jordbruk, turism och företagstjänster.

Vad kännetecknar då företag som lyckas etablera sig utanför tätorterna? Jo, de utgår från de resurser de har och ser möjligheterna. De identifierar en lucka på marknaden och gör affärer av det. Det handlar alltså om ett möjlighetsbaserat entreprenörskap.

Lerbäcks teater utanför Örebro är ett exempel på en lyckad satsning. De har utvecklat en av Sveriges få privatägda teatrar, och har i dag 20 000 besökare per år. De erbjuder ett helhetskoncept med pensionat, café, restaurang och teater – i en lugn och trevlig miljö. De har utvecklat konceptet allt eftersom och har numera inkomster året runt. Detta kan ju annars vara ett problem, ofta har företag inom turismnäringen stora inkomstvariationer beroende på säsong.

Två som har forskat om den här typen av företagande är Martin Andersson och Caroline Wigren-Kristoferson. Nyligen medverkade Martin och Caroline i en föreläsning om landsbygdsföretag. Du kan ta del av deras insikter här.

Vill du läsa om fler företag som har lyckats på landsbygden? Caroline har djupstuderat,  och jobbat i, tre landsbygdsföretag. Du kan ta del av hennes erfarenheter i den populärvetenskapliga rapporten Vad kan Ullbaggevinnarna lära oss?

/Helene

 

Företag som är nystartade, innovativa och internationella

I min förra blogg skrev jag om företag som flyttar sina innovationsaktiviteter utomlands. I detta inlägg berör jag företag som använder sig av internationella resurser och säljer sina produkter utomlands redan från starten. De kallas för born globals, och drar nytta av tidigare erfarenheter och internationella nätverk.

Typiska born globals erbjuder en kombination av tjänster och produkter, och deras vd:ar är ofta mer strategiska än operativa. De ser till att ha en organisation som fungerar utan att de är fysiskt närvarande. En vd som reser uppemot 100 dagar per år måste ju ha en decentraliserad organisation som fungerar även om han/hon befinner sig på andra sidan jordklotet.

Den här typen av företag är fortfarande sällsynta i Sverige, men antalet ökar hela tiden. De är vanligare inom vissa branscher: högteknologisk tillverkningsindustri är ett exempel, medicinteknik ett annat. Produkter från dessa branscher kräver ofta stora investeringskostnader, vilka är svåra att räkna hem om man endast säljer i Sverige. Hemmamarknaden är helt enkelt för liten!
Spotify och Skype är exempel på kända svenska born globals.

En liten hemmamarknad är alltså en förklaring till att företag väljer att snabbt etablera sig utomlands, men det finns fler. Dagens globaliserade värld medför att många har kontakter i andra delar av världen, de kanske har släktingar eller vänner som underlättar etableringsprocessen i just det landet.
Det finns naturligtvis hinder för etablering också, både när det gäller lagstiftning och sättet att distribuera produkter och tjänster. Det är därför viktigt att tänka igenom vilken strategi man ska använda sig av, och vilken marknad som är bäst att rikta sig mot.

Tycker du att det låter intressant? Har du kanske en produkt eller tjänst som du vill lansera på marknader utanför Sverige? Här hittar du en del lästips om den här typen av företagande.

Det finns flera forskare som har detta som sitt intresseområde. Här nedan hittar du några exempel:
Svante Andersson är verksam vid Högskolan i Halmstad, du kan ta del av hans forskning här.
Emilia Rovira Nordman och Sara Melén Hånell finns båda vid Handelshögskolan i Stockholm och båda intresserar sig för den här typen av företag.

Har du andra tips på hur man kan förkovra sig inom området? Kommentera gärna!
/Helene

Är skatterna en hämsko för svenskt entreprenörskap?

Professor Magnus Henrekson, IFN, gästade nyligen ESBRIs föreläsningsserie Estrad. Han presenterade ett förslag till förändring av skattesystemet för att få fler, och mer innovativa, företag.

För att belysa de här tankarna kan man beskriva de olika stadierna i ett företags utveckling: Tänk er att en entreprenör får en affärsidé. Men han/hon har inga pengar. Företaget behöver finansiering och entreprenören vänder sig till en riskkapitalist. Om finansiären tror på idén satsar de pengar enligt en uppgjord plan.
Vissa mål måste uppnås innan de pytsar in ytterligare kapital. Troligen behövs kompetent personal för att uppnå målen. Den personalen ska ta risken att lämna en ofta välbetald anställning och vill då naturligtvis ha möjlighet att tjäna pengar på företaget längre fram i tiden.

Vi tänker oss att allt går enligt plan, eller kanske ännu bättre. Om företaget går med rejäl vinst är det i dagsläget finansiärerna som tjänar pengarna. Ägaren/entreprenören är anställd i företaget och betalar löneskatt på utdelningen.
Man kan se det så här: utan finansiärer blir det inget företag. Men det skulle ju heller aldrig ha blivit något företag utan affärsidén och entreprenören som tror på sin idé. Kunskapen är lika värdefull som kapitalet! Det behövs många aktörer för att bygga ett framgångsrikt företag. Den som har pengar har nödvändigtvis inte kunskap att bygga företag, och den som har kunskapen behöver pengar för att kunna förverkliga sin affärsidé.

Finansiärerna tar naturligtvis en stor risk men det gör ju den som bidrar med kunskapen också, genom att satsa år av sin tid. Om företaget misslyckas måste han/hon börja om igen någon annanstans. Han/hon kan till och med, om det går riktigt illa, stå där med skatteskulder och inga tjänade pengar!Det gäller att skriva avtal så att det blir lönsamt för alla inblandade. En entreprenör tror ju vanligen på sin affärsidé, och om man inrättar ett avtal med till exempel optioner – som ger rätt att erhålla ett visst antal aktier i bolaget vid en given tidpunkt – medför det med all säkerhet att han/hon stannar i företaget, och jobbar ännu hårdare för att lyckas. Detsamma kan gälla för attraktiv personal som man vill rekrytera i ett senare skede, och behålla inom företaget.

Det här är ett vanligt system i USA, där beskattningen på optioner är 15 procent, jämfört med upp till 67 procent i Sverige. Den svenska beskattningen blir så hög eftersom optioner beskattas som lön. I och med det blir det inte mycket pengar kvar i plånboken.
Den ideala situationen är att externa finansiärer kommer in med pengar etappvis, har klara och vettiga avtal med grundaren och att det finns bra medarbetare som hjälps åt att utveckla företaget. När det sedan går bra delar alla på kakan på ett sätt som man kommit överens om och som känns riktigt. Därigenom blir det en win-win-situation för alla inblandade parter.

Magnus Henrekson menar att det är viktigt att skapa rätt förutsättningar för riskvilligt kapital och entreprenörer att mötas. I Sverige skulle en förändring av optionsbeskattningen kunna vara ett led i detta. Ett led som dessutom, enligt Henrekson, skulle kosta lite för staten och vara samhällsekonomiskt fördelaktigt. Henreksons resonemang låter rimligt, det verkar troligt att en fördelaktig beskattning av optioner kan leda till ökat entreprenörskap. Vad tycker du? Hör av dig med synpunkter och kommentarer.

Hela presentationen finns att se via kostnadsfri webb-tv, och vill du hellre lyssna på föreläsningen finns den även som ljudfil. Vi har samlat webb-tv, ljudfiler samt ett antal publikationer författade av Henrekson här .
/Helene

 

Bli en fena på IT är fina fisken för företag

Nyligen hade ESBRI besök av tre forskare från CiiR och Luleå tekniska universitet, nämligen Håkan Ylinenpää , Mats Westerberg och Vinit Parida.Deras forskning handlar om hur mindre företag kan ha nytta av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) för att hålla kontakten med nya och existerande partners, öka flexibiliteten, dra ner på kostnaderna och höja servicenivån.

De framhäver att små svenska företag har blivit bättre på att nätverka, 7 av 10 företag ägnar sig åt strategiskt nätverkande. Det innebär inte att man träffas och fikar (även om det är jättetrevligt) utan man deltar i samverkansnätverk för att föra verksamheten framåt. Mindre företag som inte har så mycket resurser behöver samverka med exempelvis universitet, forskningsinstitut och myndigheter om deras idéer ska få verklig bärkraft. Moderna innovationer blir allt mer av kollektiva processer som involverar flera organisationer, och de inbegriper ofta olika kunskapsområden och teknologier.

Företag kan i dag vara verksamma på en global marknad fastän de är stationerade i svensk glesbygd. Ofta sker detta med hjälp av lokala samarbetspartners i andra länder. Genom att använda sig av IKT kan de hålla möten via exempelvis Skype och därigenom slippa dyra och tidsödande resor, de kan koordinera gemensamma aktiviteter och upprätthålla goda relationer.

Ett praktiskt exempel på det här sättet att arbeta är ProcessIT Innovations, ett samverkanscentrum för process- och verkstadsindustrierna, universiteten samt IT-företagen inom framför allt Norrbotten och Västerbotten. De framställer olika lösningar för att effektivisera produktionen inom basindustrin. Ett exempel på en sådan lösning är övervakning av mät- och reglersystem, ett annat är klassificering av råvara från skog.

Det är mycket lättare att hålla koll på omvärlden och identifiera nya samarbetspartners om man använder sig av dagens kommunikationsteknologi. Ett exempel på detta är Linkedin, ett affärsnätverk som många använder sig av för att samverka och hålla kontakten med personer som har rätt kompetens.

Ibland framförs åsikten att de nätbaserade lösningarna gör att man tappar bort de riktiga mötena. Det stämmer inte, menar Ylinenpää, Westerberg och Parida. Deras forskning visar att man ofta får till fler och bättre personliga samtal efter att ha haft kontakt via sociala medier.

Vill du få mer tips om hur man kan använda IKT i företagandet? Först och främst kan du se deras presentation.

Du kan också läsa ett par artiklar om deras forskning:

http://www.esbri.se/artikel_visa.asp?id=1064

http://www.esbri.se/artikel_visa.asp?id=957

Life science-områdets utmaningar

Jag har precis läst boken "Den oförlösta forskningen" som kom ut i maj förra året. I boken ger 15 framstående forskare, företagsledare, myndighetschefer och styrelseproffs inom life science-området sin syn på utmaningarna som branschen står inför, och vad vi bör göra för att tackla dem och bli framgångsrika igen. Redaktör är Anna-Karin Källén.

Det har hänt en del inom området sedan boken kom ut, men den känns fortfarande aktuell.  Till exempel meddelade Astra Zeneca nyligen att de lägger ner sin forskning i Södertälje. Hur detta påverkar framtiden för life science är ovisst, men enligt bokens författare finns det stora möjligheter för en positiv utveckling i Sverige.

Författarna är ganska eniga om att det nu är dags att låta våra tidigare flaggskepp Astra och Pharmacia segla iväg. Nu måste vi istället se framåt, satsa på spetskompetens och samarbeta mer för att få nya forskningsbolag att växa. Läkemedelsexporten från Sverige utgörs fortfarande till största delen av produkter som framställdes på 70- och 80-talet. Exporten behöver fyllas på med nya produkter.

Det är inte så att forskningen inom detta område har upphört, absolut inte! I Sverige finns minst tre världsledande projekt som pågår.

I The Human Protein Atlas kartläggs människans byggstenar, proteinerna. Man arbetar bland annat för att hitta markörer som tidigt kan ge signal om en sjukdom håller på att utvecklas.

I Science for Life Lab tar man kunskapen ett steg längre. Målet är att utveckla möjligheterna till skräddarsydd behandling och att definiera nya mål (targets) för framtidens läkemedel. Man vill helt enkelt försöka lösa medicinska gåtor och bota sjukdomar.

Life Gene är ett av världens största befolkningsbaserade forskningsprojekt. I projektet följs 500 000 människor genom livet för att få en helhetsbild. Om vi förstår samspelet mellan gener, miljö och livsstil, ser vilka som har benägenhet för att få olika sjukdomar – och varför, då blir det möjligt att göra bättre prognoser, bättre behandlingar och vacciner. Genom att samla in data från fostertiden kan man också kartlägga orsakerna till diabetes, cancer, astma, allergier, hjärt- och kärlsjukdomar mm. Vi kan få kunskap om hur den moderna livsstilen påverkar vår hälsa. Dessa kunskaper ger möjlighet att ?skräddarsy? behandlingar med bättre effekt och mindre biverkningar som följd.

Författarna menar att det är viktigt att utveckla entreprenörskapet inom life science. Förståelsen för entreprenörskapets betydelse har ökat även hos forskare, det har blivit ?inne? att starta företag. Nu finns inte alltid den kunskap som behövs för att lyckas med företagsstarten, och forskarna kan därmed behöva hjälp utifrån.

En metod som har använts är att integrera affärsutvecklare direkt i den akademiska miljön för att stimulera ett affärstänk och förbättra kontaktytorna mot industrin.

En annan modell är att ett nystartat forskningsbolag ges möjlighet att anställa en vd som trainee. Då vaskas en av de bästa studenterna med entreprenöriell energi fram från universitetens avgångsklasser och studenten får sedan jobba heltid med bolaget. Universitetet skjuter till pengar för att täcka lönen och studenten bildar ett team tillsammans med en affärsängel, en bra styrelse och forskarna.

Författarna hävdar att vi bör satsa på kvalitet, unga stjärnor som har spetskompetens och möjlighet att lyckas. Dessutom bör vi bli bättre på att framhäva oss själva när det går bra. Det är inget fel att glänsa när man har gjort något framgångsrikt.

Det här är ett spännande område, läs gärna boken om du vill veta vad som är på gång. Och missa inte nästa nummer av ESBRIs tidning Entré som kommer om några veckor - med tema läkemedelsindustrin!

Socialt entreprenörskap - idealism eller affärer?

Har du ett samhällsengagemang och funderingar på att starta företag? Socialt företagande är lösningen på en rad olika samhällsproblem. Eller är det så? Sant är i alla fall att det är ett relativt nytt forskningsfält som är både brokigt och spännande.

Den här brokigheten medför dock att det saknas en entydig definition. Inom forskningen diskuterar man bland annat ideologier, människosyn, relationer, mobilisering av resurser och makt. Olika forskare använder olika begrepp – med olika innebörd. I Sverige talar man exempelvis om socialt entreprenörskap, samhällsentreprenörskap, politikens entreprenörskap och publikt entreprenörskap. På engelska finns till exempel civic entrepreneurship, social purpose business och activist entrepreneurship. En grundläggande definition kan i alla fall vara att den här typen av företagande innebär socialt engagemang kombinerat med entreprenöriellt handlande.

Det finns ett antal svenska forskare som är verksamma inom detta område, till exempel Karl Palmås, som just nu studerar hur samhällsentreprenörers innovationer sprids i samhället, Ulrika Levander, vars avhandling visar att socialt företagande kan bidra till social förändring för utsatta grupper i samhället. Hon menar dock att det saknas kunskap om vilka resultat de sociala företagen ger. Ester Barinaga är både forskare och företagare. Hon är sociolog och intresserar sig för studier av sociala processer. Dessutom vill hon själv åstadkomma social förändring.

Vi har också en forskare på ESBRI som intresserar sig för detta område, Malin Gawell. Hennes forskning fokuserar på socialt, samhälleligt och aktivistiskt entreprenörskap.

ESBRI arrangerade nyligen en Estradföreläsning med Malin och Ester, som nu finns att se som kostnadsfri webb-tv. Där presenterade de hur man ser på socialt entreprenörskap inom svensk och internationell forskning. De hämtade också konkreta exempel från bland annat från Fryshuset, KRIS och Förorten i Centrum

- Fryshuset startade i mitten av 1980-talet, i en tid då det var mycket ungdomsvåld i Stockholm. Syftet var att fånga in ungdomar som inte hade någon annanstans att vara, och exempelvis erbjuda replokaler. I dag har Fryshuset knappt 500 anställda och omsatte 200 miljoner kronor år 2009.
- KRIS bildades av före detta kåkfarare som ville starta en organisation för andra i samma situation. Medlemmarna har ofta en bakgrund som rymmer både kriminalitet och missbruk, och de vill hitta en annan väg. KRIS jobbar som kamratstödjare, erbjuder en gemenskap och hjälper till att få vardagen att fungera.
- Förorten i Centrum är ett projekt för att engagera ungdomar i samarbeten kring muralmålningar. Processen för att framställa en muralmålning sätter igång en medborgardialog, och skapar ett nätverk som kanske tidigare inte funnits. Det ger plats för andra bilder och berättelser som en motvikt till den ofta stigmatiserade synen på förorten och de boende där.

Ester och Malin menar att det ofta är det den godhjärtade hjälten som lyfts fram när man pratar om socialt entreprenörskap, men begreppet rymmer så mycket mer:

"Skrapar vi lite på ytan framkommer såväl engagemang, kreativitet och möjligheter som en ibland tung och svår vardag. I det sociala entreprenörskapet tacklas detta på olika sätt. I den bästa av världar rör det sig om en flerfald av fruktbara bidrag som bemöts på ett konstruktivt sätt, till exempel i utformningen av politik. Men i praktiken är det inte riktigt så enkelt", säger Barinaga och Gawell.