Är skatterna en hämsko för svenskt entreprenörskap?
27 april 2012
Professor Magnus Henrekson, IFN, gästade nyligen ESBRIs föreläsningsserie Estrad. Han presenterade ett förslag till förändring av skattesystemet för att få fler, och mer innovativa, företag.
För att belysa de här tankarna kan man beskriva de olika stadierna i ett företags utveckling: Tänk er att en entreprenör får en affärsidé. Men han/hon har inga pengar. Företaget behöver finansiering och entreprenören vänder sig till en riskkapitalist. Om finansiären tror på idén satsar de pengar enligt en uppgjord plan.
Vissa mål måste uppnås innan de pytsar in ytterligare kapital. Troligen behövs kompetent personal för att uppnå målen. Den personalen ska ta risken att lämna en ofta välbetald anställning och vill då naturligtvis ha möjlighet att tjäna pengar på företaget längre fram i tiden.
Vi tänker oss att allt går enligt plan, eller kanske ännu bättre. Om företaget går med rejäl vinst är det i dagsläget finansiärerna som tjänar pengarna. Ägaren/entreprenören är anställd i företaget och betalar löneskatt på utdelningen.
Man kan se det så här: utan finansiärer blir det inget företag. Men det skulle ju heller aldrig ha blivit något företag utan affärsidén och entreprenören som tror på sin idé. Kunskapen är lika värdefull som kapitalet! Det behövs många aktörer för att bygga ett framgångsrikt företag. Den som har pengar har nödvändigtvis inte kunskap att bygga företag, och den som har kunskapen behöver pengar för att kunna förverkliga sin affärsidé.
Finansiärerna tar naturligtvis en stor risk men det gör ju den som bidrar med kunskapen också, genom att satsa år av sin tid. Om företaget misslyckas måste han/hon börja om igen någon annanstans. Han/hon kan till och med, om det går riktigt illa, stå där med skatteskulder och inga tjänade pengar!Det gäller att skriva avtal så att det blir lönsamt för alla inblandade. En entreprenör tror ju vanligen på sin affärsidé, och om man inrättar ett avtal med till exempel optioner ? som ger rätt att erhålla ett visst antal aktier i bolaget vid en given tidpunkt ? medför det med all säkerhet att han/hon stannar i företaget, och jobbar ännu hårdare för att lyckas. Detsamma kan gälla för attraktiv personal som man vill rekrytera i ett senare skede, och behålla inom företaget.
Det här är ett vanligt system i USA, där beskattningen på optioner är 15 procent, jämfört med upp till 67 procent i Sverige. Den svenska beskattningen blir så hög eftersom optioner beskattas som lön. I och med det blir det inte mycket pengar kvar i plånboken.
Den ideala situationen är att externa finansiärer kommer in med pengar etappvis, har klara och vettiga avtal med grundaren och att det finns bra medarbetare som hjälps åt att utveckla företaget. När det sedan går bra delar alla på kakan på ett sätt som man kommit överens om och som känns riktigt. Därigenom blir det en win-win-situation för alla inblandade parter.
Magnus Henrekson menar att det är viktigt att skapa rätt förutsättningar för riskvilligt kapital och entreprenörer att mötas. I Sverige skulle en förändring av optionsbeskattningen kunna vara ett led i detta. Ett led som dessutom, enligt Henrekson, skulle kosta lite för staten och vara samhällsekonomiskt fördelaktigt. Henreksons resonemang låter rimligt, det verkar troligt att en fördelaktig beskattning av optioner kan leda till ökat entreprenörskap. Vad tycker du? Hör av dig med synpunkter och kommentarer.
Hela presentationen finns att se via kostnadsfri webb-tv, och vill du hellre lyssna på föreläsningen finns den även som ljudfil. Vi har samlat webb-tv, ljudfiler samt ett antal publikationer författade av Henrekson här .
/Helene