Är skatterna en hämsko för svenskt entreprenörskap?

Professor Magnus Henrekson, IFN, gästade nyligen ESBRIs föreläsningsserie Estrad. Han presenterade ett förslag till förändring av skattesystemet för att få fler, och mer innovativa, företag.

För att belysa de här tankarna kan man beskriva de olika stadierna i ett företags utveckling: Tänk er att en entreprenör får en affärsidé. Men han/hon har inga pengar. Företaget behöver finansiering och entreprenören vänder sig till en riskkapitalist. Om finansiären tror på idén satsar de pengar enligt en uppgjord plan.
Vissa mål måste uppnås innan de pytsar in ytterligare kapital. Troligen behövs kompetent personal för att uppnå målen. Den personalen ska ta risken att lämna en ofta välbetald anställning och vill då naturligtvis ha möjlighet att tjäna pengar på företaget längre fram i tiden.

Vi tänker oss att allt går enligt plan, eller kanske ännu bättre. Om företaget går med rejäl vinst är det i dagsläget finansiärerna som tjänar pengarna. Ägaren/entreprenören är anställd i företaget och betalar löneskatt på utdelningen.
Man kan se det så här: utan finansiärer blir det inget företag. Men det skulle ju heller aldrig ha blivit något företag utan affärsidén och entreprenören som tror på sin idé. Kunskapen är lika värdefull som kapitalet! Det behövs många aktörer för att bygga ett framgångsrikt företag. Den som har pengar har nödvändigtvis inte kunskap att bygga företag, och den som har kunskapen behöver pengar för att kunna förverkliga sin affärsidé.

Finansiärerna tar naturligtvis en stor risk men det gör ju den som bidrar med kunskapen också, genom att satsa år av sin tid. Om företaget misslyckas måste han/hon börja om igen någon annanstans. Han/hon kan till och med, om det går riktigt illa, stå där med skatteskulder och inga tjänade pengar!Det gäller att skriva avtal så att det blir lönsamt för alla inblandade. En entreprenör tror ju vanligen på sin affärsidé, och om man inrättar ett avtal med till exempel optioner ? som ger rätt att erhålla ett visst antal aktier i bolaget vid en given tidpunkt ? medför det med all säkerhet att han/hon stannar i företaget, och jobbar ännu hårdare för att lyckas. Detsamma kan gälla för attraktiv personal som man vill rekrytera i ett senare skede, och behålla inom företaget.

Det här är ett vanligt system i USA, där beskattningen på optioner är 15 procent, jämfört med upp till 67 procent i Sverige. Den svenska beskattningen blir så hög eftersom optioner beskattas som lön. I och med det blir det inte mycket pengar kvar i plånboken.
Den ideala situationen är att externa finansiärer kommer in med pengar etappvis, har klara och vettiga avtal med grundaren och att det finns bra medarbetare som hjälps åt att utveckla företaget. När det sedan går bra delar alla på kakan på ett sätt som man kommit överens om och som känns riktigt. Därigenom blir det en win-win-situation för alla inblandade parter.

Magnus Henrekson menar att det är viktigt att skapa rätt förutsättningar för riskvilligt kapital och entreprenörer att mötas. I Sverige skulle en förändring av optionsbeskattningen kunna vara ett led i detta. Ett led som dessutom, enligt Henrekson, skulle kosta lite för staten och vara samhällsekonomiskt fördelaktigt. Henreksons resonemang låter rimligt, det verkar troligt att en fördelaktig beskattning av optioner kan leda till ökat entreprenörskap. Vad tycker du? Hör av dig med synpunkter och kommentarer.

Hela presentationen finns att se via kostnadsfri webb-tv, och vill du hellre lyssna på föreläsningen finns den även som ljudfil. Vi har samlat webb-tv, ljudfiler samt ett antal publikationer författade av Henrekson här .
/Helene

 

Bli en fena på IT är fina fisken för företag

Nyligen hade ESBRI besök av tre forskare från CiiR och Luleå tekniska universitet, nämligen Håkan Ylinenpää , Mats Westerberg och Vinit Parida.Deras forskning handlar om hur mindre företag kan ha nytta av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) för att hålla kontakten med nya och existerande partners, öka flexibiliteten, dra ner på kostnaderna och höja servicenivån.

De framhäver att små svenska företag har blivit bättre på att nätverka, 7 av 10 företag ägnar sig åt strategiskt nätverkande. Det innebär inte att man träffas och fikar (även om det är jättetrevligt) utan man deltar i samverkansnätverk för att föra verksamheten framåt. Mindre företag som inte har så mycket resurser behöver samverka med exempelvis universitet, forskningsinstitut och myndigheter om deras idéer ska få verklig bärkraft. Moderna innovationer blir allt mer av kollektiva processer som involverar flera organisationer, och de inbegriper ofta olika kunskapsområden och teknologier.

Företag kan i dag vara verksamma på en global marknad fastän de är stationerade i svensk glesbygd. Ofta sker detta med hjälp av lokala samarbetspartners i andra länder. Genom att använda sig av IKT kan de hålla möten via exempelvis Skype och därigenom slippa dyra och tidsödande resor, de kan koordinera gemensamma aktiviteter och upprätthålla goda relationer.

Ett praktiskt exempel på det här sättet att arbeta är ProcessIT Innovations, ett samverkanscentrum för process- och verkstadsindustrierna, universiteten samt IT-företagen inom framför allt Norrbotten och Västerbotten. De framställer olika lösningar för att effektivisera produktionen inom basindustrin. Ett exempel på en sådan lösning är övervakning av mät- och reglersystem, ett annat är klassificering av råvara från skog.

Det är mycket lättare att hålla koll på omvärlden och identifiera nya samarbetspartners om man använder sig av dagens kommunikationsteknologi. Ett exempel på detta är Linkedin, ett affärsnätverk som många använder sig av för att samverka och hålla kontakten med personer som har rätt kompetens.

Ibland framförs åsikten att de nätbaserade lösningarna gör att man tappar bort de riktiga mötena. Det stämmer inte, menar Ylinenpää, Westerberg och Parida. Deras forskning visar att man ofta får till fler och bättre personliga samtal efter att ha haft kontakt via sociala medier.

Vill du få mer tips om hur man kan använda IKT i företagandet? Först och främst kan du se deras presentation.

Du kan också läsa ett par artiklar om deras forskning:

http://www.esbri.se/artikel_visa.asp?id=1064

http://www.esbri.se/artikel_visa.asp?id=957

Life science-områdets utmaningar

Jag har precis läst boken "Den oförlösta forskningen" som kom ut i maj förra året. I boken ger 15 framstående forskare, företagsledare, myndighetschefer och styrelseproffs inom life science-området sin syn på utmaningarna som branschen står inför, och vad vi bör göra för att tackla dem och bli framgångsrika igen. Redaktör är Anna-Karin Källén.

Det har hänt en del inom området sedan boken kom ut, men den känns fortfarande aktuell.  Till exempel meddelade Astra Zeneca nyligen att de lägger ner sin forskning i Södertälje. Hur detta påverkar framtiden för life science är ovisst, men enligt bokens författare finns det stora möjligheter för en positiv utveckling i Sverige.

Författarna är ganska eniga om att det nu är dags att låta våra tidigare flaggskepp Astra och Pharmacia segla iväg. Nu måste vi istället se framåt, satsa på spetskompetens och samarbeta mer för att få nya forskningsbolag att växa. Läkemedelsexporten från Sverige utgörs fortfarande till största delen av produkter som framställdes på 70- och 80-talet. Exporten behöver fyllas på med nya produkter.

Det är inte så att forskningen inom detta område har upphört, absolut inte! I Sverige finns minst tre världsledande projekt som pågår.

I The Human Protein Atlas kartläggs människans byggstenar, proteinerna. Man arbetar bland annat för att hitta markörer som tidigt kan ge signal om en sjukdom håller på att utvecklas.

I Science for Life Lab tar man kunskapen ett steg längre. Målet är att utveckla möjligheterna till skräddarsydd behandling och att definiera nya mål (targets) för framtidens läkemedel. Man vill helt enkelt försöka lösa medicinska gåtor och bota sjukdomar.

Life Gene är ett av världens största befolkningsbaserade forskningsprojekt. I projektet följs 500 000 människor genom livet för att få en helhetsbild. Om vi förstår samspelet mellan gener, miljö och livsstil, ser vilka som har benägenhet för att få olika sjukdomar ? och varför, då blir det möjligt att göra bättre prognoser, bättre behandlingar och vacciner. Genom att samla in data från fostertiden kan man också kartlägga orsakerna till diabetes, cancer, astma, allergier, hjärt- och kärlsjukdomar mm. Vi kan få kunskap om hur den moderna livsstilen påverkar vår hälsa. Dessa kunskaper ger möjlighet att ?skräddarsy? behandlingar med bättre effekt och mindre biverkningar som följd.

Författarna menar att det är viktigt att utveckla entreprenörskapet inom life science. Förståelsen för entreprenörskapets betydelse har ökat även hos forskare, det har blivit ?inne? att starta företag. Nu finns inte alltid den kunskap som behövs för att lyckas med företagsstarten, och forskarna kan därmed behöva hjälp utifrån.

En metod som har använts är att integrera affärsutvecklare direkt i den akademiska miljön för att stimulera ett affärstänk och förbättra kontaktytorna mot industrin.

En annan modell är att ett nystartat forskningsbolag ges möjlighet att anställa en vd som trainee. Då vaskas en av de bästa studenterna med entreprenöriell energi fram från universitetens avgångsklasser och studenten får sedan jobba heltid med bolaget. Universitetet skjuter till pengar för att täcka lönen och studenten bildar ett team tillsammans med en affärsängel, en bra styrelse och forskarna.

Författarna hävdar att vi bör satsa på kvalitet, unga stjärnor som har spetskompetens och möjlighet att lyckas. Dessutom bör vi bli bättre på att framhäva oss själva när det går bra. Det är inget fel att glänsa när man har gjort något framgångsrikt.

Det här är ett spännande område, läs gärna boken om du vill veta vad som är på gång. Och missa inte nästa nummer av ESBRIs tidning Entré som kommer om några veckor - med tema läkemedelsindustrin!

Socialt entreprenörskap - idealism eller affärer?

Har du ett samhällsengagemang och funderingar på att starta företag? Socialt företagande är lösningen på en rad olika samhällsproblem. Eller är det så? Sant är i alla fall att det är ett relativt nytt forskningsfält som är både brokigt och spännande.

Den här brokigheten medför dock att det saknas en entydig definition. Inom forskningen diskuterar man bland annat ideologier, människosyn, relationer, mobilisering av resurser och makt. Olika forskare använder olika begrepp ? med olika innebörd. I Sverige talar man exempelvis om socialt entreprenörskap, samhällsentreprenörskap, politikens entreprenörskap och publikt entreprenörskap. På engelska finns till exempel civic entrepreneurship, social purpose business och activist entrepreneurship. En grundläggande definition kan i alla fall vara att den här typen av företagande innebär socialt engagemang kombinerat med entreprenöriellt handlande.

Det finns ett antal svenska forskare som är verksamma inom detta område, till exempel Karl Palmås, som just nu studerar hur samhällsentreprenörers innovationer sprids i samhället, Ulrika Levander, vars avhandling visar att socialt företagande kan bidra till social förändring för utsatta grupper i samhället. Hon menar dock att det saknas kunskap om vilka resultat de sociala företagen ger. Ester Barinaga är både forskare och företagare. Hon är sociolog och intresserar sig för studier av sociala processer. Dessutom vill hon själv åstadkomma social förändring.

Vi har också en forskare på ESBRI som intresserar sig för detta område, Malin Gawell. Hennes forskning fokuserar på socialt, samhälleligt och aktivistiskt entreprenörskap.

ESBRI arrangerade nyligen en Estradföreläsning med Malin och Ester, som nu finns att se som kostnadsfri webb-tv. Där presenterade de hur man ser på socialt entreprenörskap inom svensk och internationell forskning. De hämtade också konkreta exempel från bland annat från Fryshuset, KRIS och Förorten i Centrum

- Fryshuset startade i mitten av 1980-talet, i en tid då det var mycket ungdomsvåld i Stockholm. Syftet var att fånga in ungdomar som inte hade någon annanstans att vara, och exempelvis erbjuda replokaler. I dag har Fryshuset knappt 500 anställda och omsatte 200 miljoner kronor år 2009.
- KRIS bildades av före detta kåkfarare som ville starta en organisation för andra i samma situation. Medlemmarna har ofta en bakgrund som rymmer både kriminalitet och missbruk, och de vill hitta en annan väg. KRIS jobbar som kamratstödjare, erbjuder en gemenskap och hjälper till att få vardagen att fungera.
- Förorten i Centrum är ett projekt för att engagera ungdomar i samarbeten kring muralmålningar. Processen för att framställa en muralmålning sätter igång en medborgardialog, och skapar ett nätverk som kanske tidigare inte funnits. Det ger plats för andra bilder och berättelser som en motvikt till den ofta stigmatiserade synen på förorten och de boende där.

Ester och Malin menar att det ofta är det den godhjärtade hjälten som lyfts fram när man pratar om socialt entreprenörskap, men begreppet rymmer så mycket mer:

"Skrapar vi lite på ytan framkommer såväl engagemang, kreativitet och möjligheter som en ibland tung och svår vardag. I det sociala entreprenörskapet tacklas detta på olika sätt. I den bästa av världar rör det sig om en flerfald av fruktbara bidrag som bemöts på ett konstruktivt sätt, till exempel i utformningen av politik. Men i praktiken är det inte riktigt så enkelt", säger Barinaga och Gawell.

Tydlighet viktigt vid generationsskifte

Hundratusentals svenska familjeföretag står inför ett generationsskifte de närmaste åren. I många familjeföretag är ägaren (eller någon av ägarna) också ledare. Vid en generationsväxling är det vanligt att man fortsätter som ägare men kliver av posten som vd för företaget. Ibland går det att hitta en ny ledare inom familjen, men det blir ofta aktuellt att rekrytera en extern vd.

Det finns många fallgropar, men också en hel del möjligheter med att plocka in en ledare utifrån. En extern vd bidrar med sina erfarenheter och kan ofta se på företaget med ?nya? ögon. Det är dock viktigt att ha en tydlig struktur och att båda parter är överens om hur uppdraget ska se ut.

Ofta finns inga nedskrivna riktlinjer för företaget, allt finns i ägarens/ägarnas huvud. Det är därför viktigt att skriva ner både ägarstrategin och det konkreta vd-uppdraget. Rollen som extern vd kan vara svår, och den blir ännu svårare när det inte finns några tydliga riktlinjer för arbetet.

Det kan också vara en god idé att vd tar hjälp av någon av de anställda för att få full förståelse för företagets kultur. Den personen kan fungera som en tolk och hjälpa till att visa hur tänkta åtgärder kommer att uppfattas i organisationen.

Forskaren Annika Hall har, tillsammans med företagaren Agneta Olsson, intervjuat ett stort antal ägare, vd:ar och styrelseordförande. Detta har utmynnat i boken Extern vd ? så lyckas du (Liber, 2010) som innehåller både praktiska råd och framgångsfaktorer.

Annika besökte också nyligen ESBRIs Estrad tillsammans med Vidar Wernöe som är verksam som extern vd. Föreläsningen finns att se kostnadsfritt via webb-tv. Deras presentation kan vara till nytta för både ägare, tilltänkta vd:ar och alla andra som är intresserade av ämnet. En kort smakprov finns även på youtube.

Ta gärna en titt!

Helene Thorgrimsson

Ensam företagare är inte stark

Det är viktigt med nätverk för att knyta både affärsmässiga och privata kontakter. Ibland är det svårt att få tiden att räcka till för att besöka olika evenemang, men jag inser att det är värt den tid man avsätter för att mingla och knyta kontakter. Jag träffade till exempel Gustaf Oscarson (grundare av nyttforetag.com) via ett evenemang för några år sedan och har i och med det fått förmånen att skriva regelbundet på den här bloggen.

Nu finns det forskning som visar att företag som samarbetar i nätverk oftast lyckas bättre än andra. Det är ganska vanligt numera att små och medelstora företag går samman i formella nätverk. Tanken är att de ska samverka för förbättring av verksamheten, produktutveckling och internationalisering. Den här typen av nätverk har fått stor politisk betydelse eftersom de anses kunna stärka både innovation och konkurrenskraft hos små och medelstora företag.

Vissa företag lyckas bättre än andra. Det visar sig att de företag som har råd och tid att samverka med andra företag, och bidrar med idéer till sina partners, lyckas bäst i nätverken. Om företaget har en vd med hög tolerans för osäkerhet och hög grad av självtillit ökar också förutsättningarna markant för att lyckas.

En annan viktig framgångsfaktor är förtroende. Det gäller att både ha förtroende för sina nätverkspartners och att aktivt välja att samverka med företag som man har förtroende för.

Vill du förkovra dig inom det här området och kanske få inspiration till ditt eget nätverkande? I ESBRIs Kunskapsbank finns en artikel om Joakim Wincents avhandling på just detta tema. Nyligen presenterade också Joakim Wincent och Daniel Örtqvist från Luleå tekniska universitet sin forskning om nätverk på ESBRIs Estrad, se föreläsningen via webb-tv.

Det går även bra att läsa mer om Joakims och Daniels forskning här:
http://www.ltu.se/staff/j/joavin
http://www.ltu.se/staff/d/daniel_o

Helene Thorgrimsson

Effectuation - en ny typ av entreprenörskap!

Jag ? liksom många andra ? tillbringar rätt mycket tid i köket. De flesta känner nog igen sig i frågan: ?vad ska vi äta idag?? Under jul- och nyårshelgerna har det varit extra mycket matlagning. När jag tänker på mitt eget sätt att laga mat inser jag att jag använder forskaren Saras Sarasvathys teori, effectuation.

Många av de entreprenörer hon studerat har en sak gemensamt: ett speciellt sätt att fatta sina beslut och att använda sina resurser på. De utgår från det som står till buds och anpassar målen allt eftersom. Som exempel på det här beteendet nämner hon matlagning. Antingen letar man fram ett recept, går till affären och handlar det som behövs, och lagar sen till rätten. Eller också kollar man in vad som finns hemma och lagar till något av det. Man jobbar med det man har, helt enkelt.

Så gör jag för det mesta. Ibland blir det jättegott, ibland inte riktigt lika lyckat.

Det här sättet är mer kostnadseffektivt och chansen är också större att man skapar något som ingen gjort tidigare. Man följer ju inget recept och är mer flexibel i sitt ?skapande?.

Entreprenören utgår från de medel som står till buds och låter målen utvecklas allt eftersom. Det gör att man är mer anpassningsbar till nya situationer och marknader. Det handlar om ett beslutsfattande där man inte försöker förutsäga framtiden med hjälp av marknadsundersökningar och prognoser.

Sarasvathy anser också att entreprenörskap går att lära ut, och att alla borde lära sig hur entreprenörskap går till, även advokater, musiker och filosofer.

Du kanske kan få tips i ditt eget företagande genom att läsa mer om Sarasvathys teori, besök gärna webbplatsen: www.effectuation.org

Hon presenterar också sin teori vid en Estradföreläsning från 2006, se den via ESBRIs webb-tv här.

Lycka till med din egen effectuation (och matlagning)!

Helene Thorgrimsson

Våga välja plan B som företagare!

För en tid sedan lyssnade jag på ett föredrag där en professor från Stanford berättade om ett av deras forskningsprojekt. En grupp forskare fick i uppdrag att åka till Afrika och uppfinna billiga kuvöser för den afrikanska marknaden. Barnadödligheten är nämligen skrämmande hög och kuvöser ansågs kunna rädda många liv.

Forskargruppen åkte ner och insåg att problemet var något helt annat än de först trott. Det fanns kuvöser på sjukhusen ? men de stod tomma! Mammorna bodde ofta ute på landsbygden under fattiga förhållanden. De saknade kunskap om sjukvården, och hade inte heller möjlighet eller råd att besöka sjukhus. Eftersom de oftast åt dåligt födde de barn med mycket låg födelsevikt, vilket medförde att spädbarnen inte kunde hålla värmen. Men fler kuvöser skulle alltså inte vara till någon nytta.

Den här gruppen gjorde precis rätt: de bytte inriktning. Istället för kuvöser uppfann de billiga minisovsäckar för spädbarnen. Dessa krävde ingen elektricitet utan kunde användas var som helst ute på landsbygden. De var lätta att ta med sig och hjälpte spädbarnen att hålla värmen. Den här uppfinningen räddade livet på många fler än vad ursprungsidén ? kuvöser ? hade gjort.

Just detta ? att ha förmågan att gå från plan A till plan B, eller kanske till och med till plan C eller D, är viktigt även för företagare. Bakom varje succé finns ett stort antal misslyckanden, och det gäller att kunna ändra inriktning.

Jag vill tipsa om en bok som kan vara till nytta för dig som är företagare: ?Getting to Plan B ? Breaking Through to a Better Business Model? skriven av John Mullins och Randy Komisar. Författarna presenterar en konkret modell för att gå från den ursprungliga idén till ett framgångsrikt företag. Genom att experimentera, utveckla affärsplanen och jämföra med existerande företag kan entreprenörer nå en stark affärsmodell. I boken finns inspirerande exempel från ett tjugotal företag.

John Mullins höll också en Estradföreläsning på samma tema i mars, och den finns att se via webb-tv. Affärsängeln och entreprenören Katarina Bonde medverkar också och delar med sig av sina erfarenheter från sitt verksamma yrkesliv.

Lycka till med din plan B!

Helene Thorgrimsson

Forskning + företagande = sant!

Av tradition har akademi och näringsliv varit åtskilda, det har i princip varit vattentäta skott dem emellan. Det här har tack och lov luckrats upp mer och mer. De båda sektorerna har mycket att lära av varandra ? samverkan kan ge både akademin och företagen nya insikter.

Ett bra exempel på den här typen av samarbete hittar man på forskningscentrumet CBI (www.cbi.chalmers.se) vid Chalmers i Göteborg. De forskar om innovation och samarbetar i olika utsträckning med företag i alla sina forskningsprojekt. Grundtanken är att producera kunskap som är relevant för företagen och samtidigt viktig för forskningssamhället.

CBI arbetar handgripligen i företagen. Graden av nytta varierar, och kan vara märkbar på olika lång sikt, men tanken är att forskningen alltid ska leda till någon form av ?impact?. De vill helt enkelt säkerställa att deras forskning har en mening utanför akademin.

Genom forskningsprojekten får företagen svar på frågor som: Vad består den innovativa förmågan av? Hurdant är vårt kreativa klimat? Vilka utmaningar har vi? Och vad är vi duktiga på?

Många av företagen som deltar i CBI:s projekt får en kick av samarbetet och fortsätter utveckla sitt innovationsarbete, antingen på egen hand eller med hjälp av konsulter.

Sofia Börjesson, som är föreståndare på CBI, föreläser i Stockholm 15 november. Där har du möjlighet att träffa henne för att få tips om hur du går vidare med ditt eget innovationsarbete.

Helene Thorgrimsson
Esbri

Företagare med utländsk bakgrund - en tillgång!

Under 2010 har frågor om företagande bland personer med utländsk bakgrund lyfts fram bland annat av Tillväxtverket och i projektet Kosmopolit.

ESBRI har också fokuserat på företagare med utländsk bakgrund i flera av våra aktiviteter. Vi har bland annat inlett ett samarbete med amerikanska ambassaden. Detta resulterade i två seminarier och en konferens i Stockholm, och i dessa evenemang deltog företagare, forskare och policyfolk.

Det senaste numret av tidningen Entré var ett temanummer om företagare med utländsk bakgrund. Vi inledde också hösten med en Estradföreläsning baserad på Tillväxtverkets bok ?Möjligheternas marknad?. Fyra av författarna berättade bland annat om nätverkande bland företagare med utländsk bakgrund, och även hur man kan främja företagande i denna grupp. Förutom forskarna var en praktiker på plats. Hon är kvinna och har utländsk bakgrund, två faktorer som kan vara en begränsning när det gäller att starta företag. Hon har dock lyckats mycket bra och är en förebild för många.

Föreläsningen är inom kort tillgänglig via webb-tv. Vi har samlat allt tillgängligt material om detta tema på ett ställe, titta in och se om du hittar något som är relevant för just dig. Här finns artiklar, boktips, referat och webb-tv både från junikonferensen och snart även från Estradföreläsningen häromdagen. Du hittar också länkar till nyttiga webbplatser: http://www.esbri.se/utland.asp

Helene Thorgrimsson, ESBRI