Att nå längre med mindre ? 7 steg till ett mer produktivt företagande

Tiden är en bristvara för många företagare. Men ibland är vi rätt usla på att göra det mesta av tiden vi har. Vanliga produktivitetssänkare är att man...

- Hellre gör det enkla än det viktiga
- Underskattar tidsåtgången för ett projekt
- Ständigt sätter andra före sig själv
- Lägger större fokus vid aktivitet än faktiska resultat
- Jobbar ineffektivt, med ständiga avbrott för surfning, godis och liknande

Så hur får vi ordning på oss själva? :) Att hitta enkla rutiner som funkar är en variant. Till exempel att vi...

...jobbar när vi jobbar. Bestäm dig för när du får kolla mail och sociala media - stäng av resten av tiden;
...skippar de ständiga avbrotten med TV eller mat. Jobba fokuserat i en eller ett par timmar - ta en 15-30-minuterspaus och kör sedan igång igen;
...planerar realistiskt. För lite tid skapar stress, för mycket gör oss ofta ineffektiva. Hitta den nivå som passar dig bäst.
...är lediga när vi är lediga. Undvik stand-by-läge, slå av mobilen när du umgås med dig själv, din familj eller dina vänner.

Men minst lika viktigt är att vi gör det som ger resultat i företaget! Här kommer 7 steg som hjälper dig byta tidsbrist mot superproduktivitet:

1. Ta fram din att-göra lista eller skriv en ny
2. Välj ut det som är viktigt att göra (viktigt = hjälper dig att nå dina mål)
3. Öva dig på att säga nej: stryk alla "måsten"!
4. Lägg in träning, familj eller annat som du behöver för att koppla av
5. Bestäm dig för vad du ska göra själv, delegera, skjuta på - eller skippa helt
6. Prioritera - allt är inte lika viktigt
7. Tidssätt: vad ska göras när? Lägg in i kalendern! (En hyfsat full kalender gör det också enklare att säga nej).

Några 48-timmarsdygn kommer vi inte att få - tack och lov! ;) Så det gäller att vi gör det mesta av det vi har. Skarpare fokus hjälper dig att nå dina mål - och få mer tid över på köpet!

Hur ser du till att få ut det mesta av dina jobbdagar? Har du några bra tips att dela med dig av? Skriv gärna dina kommentarer i fältet nedanför.

Ny blogg!

Nu är vi äntligen igång med vår blogg. Här kommer vi att skriva om allt som händer på Mitt Företag. Senaste nyheterna som rör sajten, information och bilder från våra evenemang, samt annat kul för oss företagare.

Så, håll utkik så ses vi snart igen!
MittFöretag-gänget

 

Om du säger schlager säger jag titelskydd

Det är intressant att folk tänker så olika. Just nu pågår Eurovisionyran i Malmö, med semifinaler och en stor final. Många av er tänker nog direkt på schlager och på klassiska låtar när ni ser trailers och reklam för tillställningen.

I min immaterialrättsvärld kommer jag dock att tänka på en liten bortglömd del av upphovsrätten, nämligen titelskyddet. I upphovsrättslagen finns en skrivning om att man inte får offentliggöra verk under samma titel som andras verk. Bryr sig någon?

Nej. I den svenska melodifestivalen häromåret förekom två låtar med samma titel: Oh my God. Borde ju blivit stor skandal om titelskyddet var något som någon bekymrade sig för. Men ingen brydde sig.

En liten kul grej med titelskydet är att det inte heller kan "läkas" genom tillstånd. Herman Lindqvist gav för många år sedan ut en bok som hade samma titel som en äldre bok av Pekka Langer. Han skrev att han hade frågat om lov. Men se det bryr sig faktiskt inte upphovsrättens skrivning om titelskyddet sig om. Titelskyddet är tänkt att skydda oss mot att köpa fel verk.

Så medan ni ser på Eurovision funderar jag på titelskyddet. Riktigt spännande blir det när tankarna vandrar vidare till frågan om varumärkesrätten kan skydda titlar. Men det lämnar jag därhän denna gång.

Tredje avsnittet av Strukthur? - om att ha två kontor

Här kommer det tredje avsnittet av min frågespalt Strukthur?.

Alla vi som har papper (om än få) som vi vill slippa se förrän precis när vi behöver se dem har stor glädje av vår tickler file (en tidsmaskin för papper).

Men, hur gör vi om vi har två kontor? Hur ska vi se till att vi får de papper vi behöver när vi är på respektive kontor?

Just det handlar dagens avsnitt om.

Strukthur? 003: Två tickler files from David Stiernholm on Vimeo.

Ingen strategi utan avtal

För att kunna få mesta möjliga nytta av sina icke-materiella
tillgångar arbetar många verksamheter med att ta fram en
immaterialrättsstrategi. Himla smart. Då kan de göra medvetna val om exempelvis
vilka rättigheter de har mest nytta av. De patenterar bara om patentet medför
någon nytta, inte av slentrian.

Det en del verksamheter däremot kan glömma bort är avtalens
betydelse som en del av en immaterialrättsstrategi. Detta är särskilt viktigt
när det gäller upphovsrättigheter. Dessa rättigheter uppkommer formlöst, det
vill säga utan att man gör någon ansökan eller registrering. Rättigheten
uppkommer också alltid hos den som stått för skapandet, även om det gjorts inom
ramen för ett avtal. Det gör att om ett företag vill använda sig av sådant som
är skyddat av upphovsrätten måste företaget se till att träffa avtal.

Min erfarenhet är att många företag glömmer bort dessa
avtal. De skrivs inte alls. Om de skrivs görs det helt ad hoc, så att det inte
finns någon vettig struktur. Detta gäller även företag som normalt är duktiga
på immaterialrätt. Men det går inte att säga att man har en
immaterialrättsstrategi om man inte också har funderat över vilka avtal man träffar
kring olika rättigheter.

Investera aldrig i ett bolag som inte har koll!

Jag älskar att titta på tv-program som Draknästet och dess utländska motsvarigheter. Det är något otroligt spännande över att se entusiastiska personer presentera sina företag och sina idéer. Det är också intressant att se vad som triggar investerarna. Immaterialrättigheter tycks ofta vara en trigger. "Har ni patent?" är en fråga vars svar tycks kunna styra investeringsviljan.

Som immaterialrättare skulle kunna förväntas att jag ställer mig och gör vågen varje gång det händer. Det gör jag dock inte alltid. Det finns många aspekter av immaterialrätt och investeringar som glöms bort. Även om jag står och skriker till tv:n så hörs inte det jag vill få fram. Vad skriker jag då?

Här är topplistan på vad jag vill säga:

1. Vad tillför immaterialrättigheten för nytta?
Det tycks som om det finns en tendens att fokusera på existensen av rättigheten snarare än vad den ger för nytta för verksamheten. Varför inte ställa frågan om "Vad innebär patentet för era intäktsmöjligheter?"

2. Vilka rättigheter är det ni faktiskt har/skulle kunna ha?
En del företag har inte gjort en analys av vilka rättigheter de skulle kunna ha och/eller skulle kunna ha. Det gör att de helt enkelt missar vilka tillgångarna i bolaget är. Vem vill investera i ett bolag som inte ens har en grundläggande koll på sina tillgångar - vare sig de är materiella eller icke-materiella?

3. Hur ser avtalen om rättigheterna ut?
Rättigheter i affärsverksamhet behöver ofta bli föremål för avtal. Det kan exempelvis handla om att skriva avtal om upphovsrättigheter för att överhuvudtaget kunna genomföra affärsidén. Många företag missar att skriva sådana avtal, vilket konkret innebär att rättigheterna ligger hos en annan aktör. Denne person kan helt blockera verksamheten. Detta är en enorm affärsrisk - som tyvärr finns i många företag utan att de har en aning om det.

Sammanfattningsvis. Att investera i ett bolag som inte har koll på sina immaterialrättigheter är att kasta pengarna i sjön. Pengarna kanske flyter ett tag, men för eller senare sjunker de ner och blir gäddmat.

Tillväxt inte alltid lösningen

Politiker och andra beslutsfattare pratar ofta om hur viktigt det är med tillväxt i företag. Men forskningen visar att det kanske inte är tillväxt man bör satsa på i första hand, åtminstone inte i nystartade företag. Forskaren Frédéric Delmar menar att det i stället är lönsamhet som bör eftersträvas. Då har företagen bäst chans att uppnå både överlevnad och tillväxt på längre sikt.

Delmars forskning visar att ungefär hälften av alla företag läggs ner under de första fem åren, oavsett i vilken bransch de verkar och var de befinner sig geografiskt. Dynamiken är över huvud taget större i unga företag. En tänkbar orsak är att yngre företag har mindre att förlora, de har inte hunnit bygga upp ett kapital än. Det kan också vara så att strukturen i unga företag inte har ?satt sig? på samma sätt som i äldre. Då är det lättare att genomföra förändringar.

Växande innebär alltid ett risktagande för företagen, menar Delmar. Det krävs stora satsningar för att exempelvis investera, utöka personalstyrkan eller skaffa ytterligare maskiner.

Karl Wennberg, forskare på Handelshögskolan i Stockholm, har också intresserat sig för tillväxt och överlevnad i nya företag. Här hittar du en artikel som han har skrivit tillsammans med Frédéric Delmar och Alexander McKelvie. Utifrån några olika hypoteser diskuterar författarna sambandet mellan tillväxt, lönsamhet och överlevnad i nya företag.
Låter det här intressant? Står ditt företag inför en tillväxtfas? Frédéric Delmar höll nyligen en föreläsning i Stockholm, som finns att se kostnadsfritt som webb-tv.

/Helene

Kan man äga kunskap?

I allt fler sammanhang lyfts betydelsen av kunskapstillgångar,
eller knowledge-based capital. Det finns dock många olika
definitioner av vad det är frågan om. I vissa fall tycks det ses som en
sammanfattning av immaterialrätten. I andra fall menar man de anställdas
yrkeserfarenheter och kunskap. I ytterligare andra fall menar man know-how av
olika slag.

Klart är att dagens näringsliv är av ett sådant slag att
kunskap är viktig för att klara sig. Tillgångar i ett företag kan dock bara
vara sådant som på något sätt kan styras eller kontrolleras av företaget.

Om vi nu säger att kunskap i sig är tillgångar och/eller att
kunskap skapat tillgångar måste vi också se över vad det är som gör att det
rättsligt sett är att betrakta som tillgångar. Här finns mycket att göra.
Rättens syn på know-how och kunskap är minst sagt lite hipp som happ, vid sidan
av det som täcks av de traditionella immaterialrättigheterna. Konsekvensen är
bland annat att ansvaret på företag för att hantera detta är mycket stort. Det
rätten inte ordnar måste företagen försöka lösa själva.

Hur man blir rik på att göra sådant man tycker är roligt

Det är roligt att ha kul! Det finns kanske inget som är så roligt som att ha kul. MEN man kan ju inte ha kul jämt! Man måste ju göra sådant som är tråkigt också... Som att jobba för att tjäna pengar så att man kan betala för allt det där roliga som man tycker är så kul att göra. Eller? Tänk om det inte är så. Tänk om vi skulle kunna få betalt för att ha kul! Det kan tyckas vara ett omoget och flummigt påstående men jag står fast vid det ändå eftersom jag tänker så här:

Man måste INTE jobba hårt för att få pengar! Tid är INTE pengar! Energi är INTE pengar!

ENERGI <> PENGAR

När man jobbar får man inte betalt för sin tid. Man får betalt för det värde man skapar åt andra. Ofta ser det ut som att man får betalt för något annat som t.ex. arbetstid, arbetsinsats eller engagemang. Om vi däremot tittar på det i ett lite längre perspektiv tror jag att många med mig ser att anledningen till att andra ger oss pengar beror på det värde vi ger till dem. Ju mer värde vi ger desto mer pengar kan vi tjäna.

VÄRDE = PENGAR

Vad är det då som gör att vi skapar värde åt andra? Jo, att vi lägger energi på något. Det är genom att ge av vår energi till andra som vi skapar värde för dem.

ENERGI = VÄRDE

Så om VÄRDE=PENGAR och ENERGI=VÄRDE så är ju också PENGAR=ENERGI. Då kan man säga att jag är tillbaka där jag började och att jag egentligen har bevisat att det jag nyss påstod är fel, det vill säga att ENERGI <> PENGAR. Det är här min poäng för dagen kommer in. Om man kan se värdekedjan kan man också se att den inte har någon färdig formel. Det ger oss helt enkelt möjligheten att växla upp på det mest fördelaktiga sättet för oss.

Det går nämligen åt olika mycket energi för olika personer att skapa exakt samma värde. Det som är lätt och kul för någon är samtidigt tungt och svårt för någon annan. Jag själv tycker att det är lätt att prata inför folk. Det kostar mig nästan ingen energi alls att ställa mig på scen och prata inför 1000 personer. Tvärtom så ger det mig energi! Skulle jag däremot försöka sy kläder så skulle matematiken ändras. Det skulle krävas MYCKET energi för väldigt lite resultat. För min syster ser det helt annorlunda ut. Hon kan med lätthet skapa kläder utan att det tar någon energi alls. För henne är det en hobby som ger henne massor av energi. Skulle du däremot tvinga henne att försöka programmera en dator så skulle matematiken åter ändras. Annat är det för min kollega Jan. Han skulle se det som ett straff om han inte fick programmera lite varje dag... Som sagt, det som är lätt för dig är svårt för någon annan!

Samma fenomen uppstår i andra länken av värdekedjan. Värdet på det som levereras är en funktion av skillnaden mellan hur lätt och kul "sändaren" tycker att det är och hur lätt och kul "mottagaren" tycker att det är.

Tänk om det är så att inte bara inre rikedom utan också ekonomisk rikedom står att finna i lyhördhet för vad vi tycker är lätt, kul och vad som ger oss energi. Tänk om rikedom inte handlar om att bli bättre på aktier och fonder (om du nu inte råkar tycka att aktier och fonder är kul, lätt och ger dig energi) utan att i stället ta reda på hur vi kan tjäna pengar på att göra sådant som är så kul att vi hade gjort det även om vi inte fått betalt.

Omöjligt? Inte alls! Det finns gott om sådana möjligheter i våra liv även om vi inte har sett dem ännu. Det som står i vägen för oss att göra detta är nämligen två saker:

1. Vi har hittat på att vi måste jobba hårt för att få pengar och vill vi ha mer pengar behöver vi jobba ändå hårdare och göra ännu fler tråkiga saker.

2. Vi har inte klart för oss vad vi egentligen tycker är kul, lätt och vad som ger oss energi. Dessutom har vi en tendens att inte ta våra naturliga talanger på allvar. Vi säger: "Det var väl inget märkvärdigt" eller "Det var ju bara att...".

Den som jobbar hårt inom ett "tråkigt" område och hoppas på att det i slutändan skall ge pengar riskerar att lägga ned mycket energi på något som ändå inte kommer ge något resultat. Det vi gör utan hjärta blir sällan riktigt bra.

Den som jobbar smart med något som man tycker är kul kan i bästa fall få pengar och i värsta fall har man bara haft kul!

Charlie Söderberg
Rikedomscoach, Balansekonomi

Skjorttvätt och immaterialrätt

Tidigare i veckan slog jag ett slag för World Intellectual Property Day. Dagen har högtidlighållits av PRV och VINNOVA genom ett antal seminarier.

I morse talade jag på temat om att tjäna pengar på tjänsteinnovationer. När jag började intressera mig för frågor kring tjänster fick jag ofta frågan "ska vi tvätta varandras skjortor, eller?". Tack och lov har synen på tjänster kommit en bra bit längre idag.

Det jag särskilt vill lyfta när det gäller tjänsteinnovationer och immaterialrätt är att immaterialrätten sällan eller aldrig kan skydda dessa innovationer från imitation. Det innebär dock inte att immaterialrätten är värdelös. Det är snarare så att de är viktigare än någonsin.

För många företag som gör tjänsteinnovationer kommer sedan affärsmodellen ofta att handla om rättighetshantering. Det gäller för de som kommer på ett träningskoncept som Zumba, för de som skapar en ny typ av uppslagsverk som Wikipedia och det gäller för de som vill sälja hamburgare med ett gyllene M över dörren.